Bitter-bitch-rapporten
God eftermiddag!
Solen lyser rakt in i min lägenhet och jag älskar det. Synd att den inte är ett litet hus med vita knutar på landet så jag kunde sitta på gräsmattan i en solstol och skriva just nu..
Har handlat med MammaMu nyss. Pratat pratat pratat. Drinkarna för helgen, kärlek, människor, alkohol, chips, känslor. Ja, lite ytligt om allt möjligt och ingenting.. Och hon visade mig mitt nya "provo"-paradis. Kör helhjärtat laktosfritt. Jag vet jag ska ringa läkaren och fixa tid men jag ger det till måndag. Så ny är det bara laktosfritt. Ska hitta glass och andra saker laktosfritt hem till Jennys fest på lördag oxå. Så jag blir 100%.
Men jag drar på det lite. Tänk om jag kommer dit och dom säger Men lilla gumman, det är bara en mage du skaffat dig.. då kommer jag vilja krypa genom jorden :S
Men här är mina nya vänner iallafall! LAKTOSFRI KESO!!!! <3 (trodde jag drömde)
Satt och funderade på vad musiken betyder för mig. I mitt liv. Min tolkning. Jag tolkar ju absolut inte låtarna jag spelar på samma sätt som många andra runt mig. Såklart finns det någon som tolkar det som jag (någolunda) med. Men det är spännande. Just musik, som inte spelar så stor roll hur andra tolkar för mig, är ett fritt forum där jag kan tänka och fundera utan att bli upprörd och springa iväg från verkligheten..
Har haft "Alkohol och andra droger" utbildning idag. Lite igår eftermiddag med men avslutade kursen idag på eftermiddagen. Jag tycker sånt är intressant. Och mannen som höll i det hela hade garanterat den sövande röst jag hade blivit förvarnad för. Men det gjorde mig faktiskt inget denna gång. För farbrorn påminde mig om en tidigare gymnasielärare och hans sätt att berätta och tala ur "jag" perspektiv, fast det inte var om honom, fick mig garanterat att hänga med och vara aktiv.
Så som jag sa till Snabbfot så är jag nära att vara alkoholist.. Eller? Eh, jag vet inte. Jag anser att det är långt dit. Jag vet att jag gjort många farliga missar som garanterat kan tolkas som svårt missbruk. Som att jag är sjuk. Men jag vet samtidigt att det är för att jag inte är hel. Det jag satt och tänkte på mest var den delen med vad som försvinner och vad man kan skada med sitt alkoholbetende. Mina vänner.. (bla)
Jag har slitit hårt på dem. Jag gör det fortfarande... :/
Slutade halv 3 och fick skjuss till jobbet där jag redde ut de sista konstigheterna i det som ska börja packas. Som skulle ha börja packas, men som jag vart helt lost i. Hatar det. Slitit mitt hår många timmar på jobbet denna vecka över det jag lyckas snurrat till. Om jag ska se ljust på det så har jag lärt mig av mina missar rätt hårt nu. Och jag ska göra om allt så jag förstår bättre. Ordningen i mappar, trycka på det jag insett nu var viktigt och vara mer ego i mitt jobb så jag visar att jag faktiskt kan. För det kan jag.. bara det inte ska vara nya arbetssätt hela tiden..
Så jag älskade att springa runt och jobba i mina civila kläder och tygsommarskona (gud förbjude) jag plockade fram i morsen. Inte okej, men såå underbart. Det var jag! Ska se om jag hittar min stora jobbflectröja här hemma. Den är borta och jag saknar den. Vill gömma mig i mina stora kläder på jobbet med. Känna mig bekvämare..
Så har jag idag tagit steg ett mot något bättre. Jag är nöjd på nått vis, men så nervös så jag vet inte vilken fot jag ska stå på. Kan inte tänka på det utan att börja skaka. Det lääär inte gå att sova inatt... Det ska tas upp i morgon. Skiter sig det så finns det fler vägar att gå, men nu prövar jag den som får mig att känna mig minst obekväm. Och jag vet inte om det blir bra. Vad jag får för konsekvenser eller om jag kommer få nått ut av det. Men för första gången på länge hoppar jag. Och denna gång är det sådär långt till marken igen, och jag vet att jag inte lärt mig flyga än. Men nu får jag se om armarna jag hoppar mot kan fånga eller om det kommer svida..
Bara vänta och se..
Nu ska jag låta maten smälta lite i min mage och sen ska jag ta på mig kläder för en lååång prommenad i snabbt tempo. Rörelse är iallafall inget jag ska sluta eller ändra på. Möjligen till att bli mer! Solen hinner säkert gå ner, men det gör inget. Förkylningen vill inte lämna min snok men jag kan inte sitta och vänta på bättre tider för det. Jag måste uuuut. Frisk luft har ingen människa dött av..
Avslutar med att erkänna att jag jobbade hårt på den här bloggen. Men visst gjorde jag den bra :)
Nu ska hon hitta lite ny musik och plocka lite (som vanligt) i sitt bo.
//El
Solen lyser rakt in i min lägenhet och jag älskar det. Synd att den inte är ett litet hus med vita knutar på landet så jag kunde sitta på gräsmattan i en solstol och skriva just nu..
Har handlat med MammaMu nyss. Pratat pratat pratat. Drinkarna för helgen, kärlek, människor, alkohol, chips, känslor. Ja, lite ytligt om allt möjligt och ingenting.. Och hon visade mig mitt nya "provo"-paradis. Kör helhjärtat laktosfritt. Jag vet jag ska ringa läkaren och fixa tid men jag ger det till måndag. Så ny är det bara laktosfritt. Ska hitta glass och andra saker laktosfritt hem till Jennys fest på lördag oxå. Så jag blir 100%.
Men jag drar på det lite. Tänk om jag kommer dit och dom säger Men lilla gumman, det är bara en mage du skaffat dig.. då kommer jag vilja krypa genom jorden :S
Men här är mina nya vänner iallafall! LAKTOSFRI KESO!!!! <3 (trodde jag drömde)
Satt och funderade på vad musiken betyder för mig. I mitt liv. Min tolkning. Jag tolkar ju absolut inte låtarna jag spelar på samma sätt som många andra runt mig. Såklart finns det någon som tolkar det som jag (någolunda) med. Men det är spännande. Just musik, som inte spelar så stor roll hur andra tolkar för mig, är ett fritt forum där jag kan tänka och fundera utan att bli upprörd och springa iväg från verkligheten..
Har haft "Alkohol och andra droger" utbildning idag. Lite igår eftermiddag med men avslutade kursen idag på eftermiddagen. Jag tycker sånt är intressant. Och mannen som höll i det hela hade garanterat den sövande röst jag hade blivit förvarnad för. Men det gjorde mig faktiskt inget denna gång. För farbrorn påminde mig om en tidigare gymnasielärare och hans sätt att berätta och tala ur "jag" perspektiv, fast det inte var om honom, fick mig garanterat att hänga med och vara aktiv.
Så som jag sa till Snabbfot så är jag nära att vara alkoholist.. Eller? Eh, jag vet inte. Jag anser att det är långt dit. Jag vet att jag gjort många farliga missar som garanterat kan tolkas som svårt missbruk. Som att jag är sjuk. Men jag vet samtidigt att det är för att jag inte är hel. Det jag satt och tänkte på mest var den delen med vad som försvinner och vad man kan skada med sitt alkoholbetende. Mina vänner.. (bla)
Jag har slitit hårt på dem. Jag gör det fortfarande... :/
Slutade halv 3 och fick skjuss till jobbet där jag redde ut de sista konstigheterna i det som ska börja packas. Som skulle ha börja packas, men som jag vart helt lost i. Hatar det. Slitit mitt hår många timmar på jobbet denna vecka över det jag lyckas snurrat till. Om jag ska se ljust på det så har jag lärt mig av mina missar rätt hårt nu. Och jag ska göra om allt så jag förstår bättre. Ordningen i mappar, trycka på det jag insett nu var viktigt och vara mer ego i mitt jobb så jag visar att jag faktiskt kan. För det kan jag.. bara det inte ska vara nya arbetssätt hela tiden..
Så jag älskade att springa runt och jobba i mina civila kläder och tygsommarskona (gud förbjude) jag plockade fram i morsen. Inte okej, men såå underbart. Det var jag! Ska se om jag hittar min stora jobbflectröja här hemma. Den är borta och jag saknar den. Vill gömma mig i mina stora kläder på jobbet med. Känna mig bekvämare..
Så har jag idag tagit steg ett mot något bättre. Jag är nöjd på nått vis, men så nervös så jag vet inte vilken fot jag ska stå på. Kan inte tänka på det utan att börja skaka. Det lääär inte gå att sova inatt... Det ska tas upp i morgon. Skiter sig det så finns det fler vägar att gå, men nu prövar jag den som får mig att känna mig minst obekväm. Och jag vet inte om det blir bra. Vad jag får för konsekvenser eller om jag kommer få nått ut av det. Men för första gången på länge hoppar jag. Och denna gång är det sådär långt till marken igen, och jag vet att jag inte lärt mig flyga än. Men nu får jag se om armarna jag hoppar mot kan fånga eller om det kommer svida..
Bara vänta och se..
Nu ska jag låta maten smälta lite i min mage och sen ska jag ta på mig kläder för en lååång prommenad i snabbt tempo. Rörelse är iallafall inget jag ska sluta eller ändra på. Möjligen till att bli mer! Solen hinner säkert gå ner, men det gör inget. Förkylningen vill inte lämna min snok men jag kan inte sitta och vänta på bättre tider för det. Jag måste uuuut. Frisk luft har ingen människa dött av..
Avslutar med att erkänna att jag jobbade hårt på den här bloggen. Men visst gjorde jag den bra :)
Nu ska hon hitta lite ny musik och plocka lite (som vanligt) i sitt bo.
//El
Kommentarer
Postat av: Jenny
Vart hoppas du? Jag vill veta utan att läsa här Kerstin, berätta för mig när vi ses, kackla med mig som ja kacklar med dig (iaf nästan så mycket :P hihi) utan att ja behöver dra ur dig saker!! "kompis det går bra"!
Trackback
