Al pulsar el botón que dice "haga clic"

Kan det heta så? :)

Kaoset på utsidan börjar ordna upp sig nu. Nästan klar med städningen av lägenheten. Har precis vart och köpt 4 träningstrjöjor. Svarta, 2 L och 2 XL. Kanoner kanoner :) :)

Jag har stött på ett problem. När i hela helvetet hinner man vara social i veckorna när man tränar såhär mycket? OCH JAG TRÄNAR INTE ENS MYCKET!!!! Vart får man tiden? Jag är ju en riktig latmask, så känner jag att jag behöver lite vila innan en träning så latar jag mig ju gärna lite. Om nu när träningen börjar halv 8, så sitter jag och nördar lite. Äter och tar det lugnt.. Precis legat 10 minuter på spikmassan. Guld! Men nu är jag öm och rödprickig :P

Laddar upp för boxercisen och hoppas på mycket kraft :) Idag vill jag mosa sönder kudden helt och hållet.

Den där underbara blomman som jag skulle ge så mycket kärlek och se om den överlevde spelar mig dagliga spratt. Men den lever och frodas. Slår nya skott och är grön. Så jag är nöjd. Kanske jag klarar det här endå...

Träningen var döö jobbig idag. Idag körde jag på styrka och kondis, inte smidighet och tecknik. Oj så tajkon det såg ut måste gjort... Men det var skönt. Och en dag kanske teckniken sitter med.. En dag....



Te mando un abrazo

Ska be min bror ta med läxboken hem i helgen så jag kan leta lite mer i den. Det är så rolig! Uttal däremot, nja det vet jag inte om jag kommer engagera mig i. Men det är fint att skriva..

Idag är det måndag och jag har hållit mig från bloggandet en hel vecka. Jag vet inte om jag är nöjd över det eller om det är så att jag bara inte ville dela med mig av vad jag gjorde, kände och tyckte en vecka.. Jag är inte säker, så jag låter det vara osagt.
Hur som så har jag haft en bra vecka. Tränandet börjar komma igång fint nu och det känns skönt. Dock tog all energi i musklerna slut i torsdags. Boxercisen var rena pinan för hur mycket jag än ville ta i så fanns inget där som hjälpte mig.. Ingen kraft alls! Och så började jag blöda näsblod. Den där jävla sömnbristen börjar knäcka mig innifrån. Men med lite slösimm efter det så kändes det inte fullt lika hopplöst. Det var skönt fast det är så kallt i Köpings badhus.
Slutsatsen av dagen vart iallafall att jag måste prioritera sömnen nu. Jag kan inte träna som jag ska, äta som jag borde och tänka klart. Detta är viktiga saker för mig. Måste få ordning. Så fast nätterna inte är fyllda med sömn så har jag nu börat gå och lägga mig som jag ska. Sängliggandes är mer än godkänt denna vecka. Bra början för att vara jag :)
I lördags hade jag klädpanik. Tur att Jenny var klippan i stormen och lugnade mig med ord. Hade kunnat ta kökskniven och kapa bort delar av min kropp, så arg var jag. Ville vara snabb och smidig men allt jag satte på mig såg ut som kattskit. Oj oj oj.. Men det löste sig, hittade ett stort linne i sommarlådan i källaren som fick åka på. Och det som snurrade i mitt huvud var, "va f*n elin........"
En dag ska jag bli lite mer normal än jag är nu :P


En barfota, skrattande Elin är en lycklig, välmående Elin..

Jag vet vad jag söker. Jag söker just nu efter den där tjejen som jag var förut.
Är så less på den trötte, förvirrade gestalt som ska föreställa mig just nu..
Jag har så många som med glädje hjälper mig framåt varje dag. Och det är tack vare dom som jag faktiskt är någon just nu. Hade jag inte haft någon som dom (ta åt er. ALLA som visar sig) så hade jag nog inte vart mycket till människa just nu. Bara vart nått som ligger och inte talar, inte äter, inte vill vara med längre. Det var där jag var innan projekt "Elin most be back" kom igång.. I soffan, liggandes. Flyttade mellan sängen och soffsängen. Så var jag, inte ens intresserad av nått i matväg eller folk iallmänhet. Gav upp mig själv!
Men åter till tråden i den hela. Jag kan inte leva på andras hjälp hur länge som helst. Jag kan inte ta för givet att mina vänner alltid sitter vid min sida och lyfter upp mig. Dom gör det. Nu! För min skull. Gång på gång. Vänner jag inte trodde jag hade. Vänner som finns nära men bryr sig massor endå och vänner som jag inte sätt på år. Alla lyfter mig. Lyfter mig upp ur soffan och ut genom dörren.
Men jag måste sluta förlita mig på att så kommer vara. Det finns ingen som kommer orka med mig i evighet. Och jag VILL INTE VARA SÄHÄR! Ni kan inte förstå hur gärna jag vill vara jag. Jag vill vara Elin igen...
jag jobbar på det varje dag. Stenhårt. Så mycket jag bara orkar. Men nu har jag kommit dit där det inte känns som det går längre. Hur jag än gör så kommer jag inte ett steg framåt. Bara bakåt och jobba mig fram igen..

Så hur ska jag ta mig vidare?
Jag vet ett sätt. Ett sätt som kommer krossa mig. Men som jag tror kommer hjälpa i det stora hela.
Frågan är om jag kommer få den hjälpen, eller om det bara lät bra att erbjuda den??

Men nu efter ännu ett underbart pass så ska jag duscha och sen sova såklart :)
Jobba jobba jobba, sängen innan 11 är målet idag. Vad tror vi? Nej, inte lyckas faktiskt.. men nu ska det jobbas för att nätsan lyckas iallafall :P

Ps: Svinstian jag har till hushåll blir inte bättre. Jag MÅSTE få det bra här. Har sätt ut såhär för länge nu..


Så var även denna helg över..

YES!!!! Jag är dödstrött. Underbar känsla...
Låt mig snälla bara få sova nu. Inga drömmar. Bara sömn.. Snälla?!

Fredagen fördrev jag med Emman. Vi flummade runt, var hos hästen och jag fotade dem. Dock inte med så goda resultat men kort vart det och hennes kamera var spännande att pröva på. Sen åkte vi hem till min familj och blev bjudna på mat och efterrätt. Dom är guld värda mina föräldrar och de två bröderna. Emma fnittrade, jag däckade en 5 minuter på soffan (helt förbannat jävla slut i kropp och själ) och sen åkte vil till henne och tittade på halva Let´s dance. Hade köpt med bigpack av 3 olika chips, godis och cola. Lämnade det där till henne sen. Så när allt var klart på tven åkte jag hem. hon skulle upp och jobba kl 6 på morgonen så en fnitternatt hade kanske inte vart bästa avslutet.. Inte den här gången..

Sov någon timme och sen var det upp kl 7 för tvätttid och allmänt plock och stök i lyan. Bakade en tårta till morgondagens födelsedagsbarn och kvällens groggkalasbjudare. Tiden tickade iväg och Jenny kom och plockade upp mig paketinköp. Vart klockrent :) Sen packade jag ihop mina saker och for ner för isvaksdopp. Isvaken sågades gram ur isen utan direkt kommunikation på plats. G höll på att göra kläddoppet men lyckades riktigt (o)graciöst skutta förbi vattnet och hålla sig kvar på torra land. *attans*
Så in i bastun och få upp en underbar kroppstempratur innan det kalla vattnet utanför började locka. Jag lyckades med 2 st heldopp. Huvudet kändes som det inte satt kvar när jag kom upp båda vändorna. Blicken vek med och tinningen trycktes in tills ajg ville smälla av. Uppgången gick bara på ren rutin. Sen avr det dusch i killanas i år. Den traditionella tjejduschen är under reparation och fick vila. Så det var fullt ös på killarnas i år :P
Därefter åkte Jenny och jag hem till mig igen där det vart ombyte för ett groggkalas utan like.
På mig vart det svarta leggings, svart linne, raggsockor och en vit huvtröja på det.
Jenny bestämde tillslut sig för den vita klänningen med svarta sidor. Den är så Björn lixom ;)
Så åkte vi till G med tårta och paket, för att slå ner våra rumpor den första stunden framför handbollsmatchen. Spännande värre och jag älskar´t!!! Sen ramlade alla in, vi beställde hämtpizza och sen var det sprit över öronen. Själv drack jag en shot strårom, en jäger och 2 groggar. Det var aldeles lagom för mig. Vi spelade tvspel, poker och pratade skit. Skön kväll som jag avslutade med att gå hem själv och städa, byta sängkläder och plocka iordning lite. Långt ifrån städat här hemma.. men så akn det vara.. :/
Gick och lade mig och väcktes av Jenny hlv 5 som vlle krypa ner bredvid och sova lite. Tack tjejen, var guld värt då jag sov som en påse skit tills du kom. Sen sov jag ju faktiskt någon timme utan vaknanden.. Tack, det behövde jag <3

Söndagen vart inte någon kanotpolo. Jenny mådde rätt kack och jag stannade med henne. Hon sov, jag låg och pratade med MaddaMu 2 gånger utan att hon märkte nått och sen låg jag och läste gamla sms. Plågade mig själv. Fälde några tårar och hatade mig själv för allt jag tryckt i mig i helgen. Kommer aldrig bli smal och fin om jag ska hålla på såhär :( Men upp kom vi före 12 och åkte till willys och handlade allt till tacos. G bjöd på kök och baestick så fixade vi brudar biffen. Bjöd över Idisen med sina 2 blodtörstiga bästar oxå. Killade mig i örat och på knät flera gånger. Sen hjälptes vi åt med födelsedagstårtan. Lillprinsen kom hem och drog sitt strå till stacken. Det vill säga; tog hand om Jenny så vi andra fick vila och hinna göra tårta ;) Så skulle gästerna ramla in och vi mötte precis K i dörre som hade åkt skidor precis. Jenny coh jag drog oss vidare till dagens träning som vart simning och sen psykövningar. Otroligt skönt. Ska börja köra med cyklop på helti nu igen. Så är det 2 gånger i veckan framöver. Jag känner att det här var bra. Och kantövningen, jag är så klen, men snart så kanske jag med kan?!
Peppe pepp pepp pepp pepp pepp pepp..
Sen gick vi till T och kollade på handbollsmatchen. Helt fantastiskt spännande match. Världklass!!!! Men ajg då mitt tråkiga fån höll på att soman gång på gång. Kasst.. :( Men som tur var höll jag mig vaken matchen ut. Hade blivit jätte ledsen annars. Sen körde jag Jenny till bilen och åkte och parkera min. MaddaMu kom ut och gav mig en pressent och pratade lite skit. Skönt att träffa henne med. Lite roligt att bilen har parkering vid henne så man "Stöter på" varandra sådär. Så gick jag hem coh grejjade i lägenheten. Kolald på sista avsnittet av Morden i midsommer och nu sitter jag här.

Har en sån där konstig känsla i mig idag. Jenny frågade om jag tänkte.. Tänker hela tiden. Förut bara när jag avr astrött men nu är det bara när jag stänger av omvärlden lite. Eftersom jag är konstant trött och paj så kan jag ju inte gå runt som en större säck grus än jag känner mig. Så jag försöker slå bort tankar. Främst genom att göra massa saker hela dagarna. Fördriva tiden med saker som behövs göras och som jag tjänar på, som träningen. Och just nu hjälper det att det är handboll på tven. Jenny och jag har sagt vi sak försöka se alla ihop och bara det kräver endel tid och planering för att få det att funka :)
I morgon är det boxercise igen. Ska bli skönt. men nu, nu måste jag garanterat sova lite..

Jonh Blund, snälla ge mig en sömnnatt!!
//Elin

helvete!!!

SLUUUUUTA!!!
Lägg av jag vill inte höra det igen.. Jag vet, jag vet så väl. Alla säger det. Det kommer nästan en människa varje dag och berättar för mig. Vill vara snälla.. LÅÅÅT MIG VARA!!!!!
Så många vet så när tänker du berätta på jobbet? När ska jag få veta? Från DIG...
Ingen har någonsin krossat mig så totalt som du! Kommer aldrig ta åt mig av ett enda ord du säger. Aldrig någonsin tro att det du säger om mig handlar om något annat än dig själv. Det är dig allt du hackade på mig handlade om... Precis allt! Dig!
Och inte nog med det. Den enda killen på jobbet jag känner att jag kunde prata med allt om som jag litade på och alla andra med gör. Han sitter vid din sida och "skyddar dig". Vad f*n är det här? Är det du som behöver skydd? Är det dig det är synd om? Håll det där du har mellan bena i brallorna så hade inget "oväntat" hänt.
Aldrig mer lite på någon!!!
Men det är ju helt underbart att du får din lilla familj du alltid drömt om. Det är det! På riktigt!
Och med " en sån vacker tjej som jag aldrig trodde skulle tycka om mig.." Eller vänta... det var ju JAG! (?)
Och allt du sa till mig var bara rent skitsnack. För om det finns en gnutta sanning, ens ett milligrams sanning så hoppas jag du åker ner i helvetet snabbare än du kom därifrån. För sådär kan man f*n inte gör mot någon och sen lossas som att allt är bra. Glömt och förlåtet...(?!)

Jag är inte arg.. Jag kan inte vara arg. Och det stör mig så in i helvete. Jag är ledsen. Jag är helt förstörd och trasig. Om du var nått monster, då får jag skylla mig själv. Men det är ju för i helvete DEJ jag skriver om.
Det är DU som gjort det här. Det är DU... Bara bara du..

Jag LOVAR (hör du, jag kan, men inte du) att aldrig mer någonsin göra om detta blåögda j*vla misstag. Jag och mitt ego ska röjja världen under våra fötter. Jag hatar mig själv. Mitt smutsiga utseende och allt fett. Mitt hår och min godtrogenhet. Jag hatar det..

Motivationsmusiken funkar inte. Ord, tankar, vänner, inget funkar.
Jag behöver några cigaretter nu!!!!!

jag vill ställa mig mitt bland alla människor, bredvid din älskling, och säga "berätta för mig! Jag vill veta allt" Men jag är för snäll, eller nått.
Varför ska jag förstöra nått som du vill ha?
Varför inte?
Varför försöka?

Funkar i bungyjump hoppet?

"Avoiding danger is no safer in the long run than outright exposure. Life is either a daring adventure, or nothing"

Tror denna lilla visdom är nått jag ska hålla på ett tag :)


Fiii f*n!

Ja har största j*vla magen du kan tänka dig just nu. Rumpans utput bakåt ligger i lä vill jag lugnt påstå :P Och jag ångrar stort tanken på att jag kommer vara vacker som gravid i framtiden. Haha, hoppas denna mage inte behöver skådas igen på väldigt väldigt lång tid frammåt...

I morgon är det uppstigning 06,55. Tvätta ska jag fördriva de första lördagstimmarna med. Sen hoppas jag mig ta en fet prommenad och kanske lite sol? Baka ska jag hinna med och kl 15,00 är det isvaksbad. Det ska bli så förbannat fint det!!! Därefter är det " sista kvällen innan 30" fest hemma hos G. Det ska bli najs. Har inte bestämt än hur det blir med drickandet. Men jag tror ekonomin säger ifrån. Så jag tar mitt älskade bubbelvatten och lossas som det regnar. Ingen mer än jag behöver veta att jag är lika flumm nykter som full. Lika drogad av min trötthet som av ev alkohol. Och de som kommer på den festen kommer inte låta bli att slå klackarna i taket. Ska bli en underbart bra kväll det.
Så länge jag låter bli att dränka mig i vaken..

Å, jag behöver sova. Men icke. Idag känner jag att jag inte tränat. Dumt! Inte ens lite trött när jag sitter här. Lite seg i kroppen men det är ju bara den påträngande träningsvärken som är på mig och spökar. Skönt att känna musklerna. Idag känns det som att jag ahr vingar stora som, jag vet inte vad. Stora iallafall.. :P
Dumt av mig att ta vilodag idag när jag kommit igång så fint hela veckan.. Men men inget att göra åt nu. Hunnit med bra saker idag endå.

E är världsgo. Så glad och uppåt fast hon är så låg. Att hennes mage inte funkar som den ska av alla piller och att hon snart kanske måste panikopereras är inget hon gärna talar om. Men hon berättar och fortsätter sen med att var den busiga hon är. Under den där lilla taniga tjejen finns den som hon vill vara. Undra vem det är?
Synd att inte iallfall hon kunde ha det lite enkelt, tjejen min..

Börjar komma igång med musik igen nu.. Känns bra. Men den bestämmer helt mitt humör och det är farligt. Mycket farligt... Så egentligen orde jag sluta lyssna igen tills jag har mer koll. Men varför?
Jag mot världen!!!!!

Nu, nu måste jag blunda någon timme igen innan jag faller ihop av mig själv
//Elin

När man kapat mina vingar så tar jag kvasten istället!

Sluta tjata om att jag ser tunn ut!
På riktigt!! SLUTA! Det är inte så, jag har massa former kvar och den stora anledningen till att jag såg risig ut idag var just att det var det jag var. Likblekast på länge och gråsvart runt hela ögonen. Helt j*vla slut efter bara 4 timmar sömn..
Jag känner mig uppblåst och rultig. Som att jag går runt lite halvfull hela tiden.
Känner att en cigarett vore fint, men nej, inte på jobbet. Det blir ett sånt j*vla liv.. Men var ut med S 2 gånger i solen idag. Det var helt underbart. Jag dyrkar solen med öppna armar, ber den värma mig med sin glöd.

Jag är förbannat förvirrad dagarna i ända. Orkar inte hitta nått fokus riktigt heller. Det får lixom bli som det blir dagarna igenom. Kan inte göra mer än mitt bästa. All visdom jag fått lära mig under hösten känns så värdelöst att minnas på nått vis. Ändå finns dom där, enda fram tills dagen då jag slutade finnas!!
Huggen i hjärtat, den enda del jag faktiskt inte kan skydda från smärta.

Idag bär det av ut på landet. Sak fotta Emma med häst och sen åker vi till min mor och far och äter mat för att sedan fördriva kvällen i Emmas soffa och fnittra såklart :) Båda vekar helt slut och trötta så det här kan bli kanoners :P
Så nu ska jag bara dra ihop mig och mina saker så ska jag dra.

Ibland önskar jag att världen kunde sluta snurra en stund, så jag kunde såra dig lika mycket som du sårat mig.


Men nu, nu är jag antagligen för trött för rally men fasen vad kul det ska bli!! Kameran och jag kommer nu!!!!! :D

Trevlig helg alla vackra människor
//Elin

...

Inte smal... Inte än.
Hur ska jag kunna ta åt mig när folk påpekar hur tunn jag blivit utan att jag blivit det än?!
Men det är väl bara att köra på. Dom 68kg som jag vill nå är det minst 3 kg kvar till och det ska jag klara, lätt! Kanske inte är så lätt när jag är splittrad i min kost och träning men om jag jobbar på i den här takten och håller det så gäller det ju "bara" att låta bli skiten i veckorna.

Jag behöver tränings tshirtar. Massa sådanna behöver jag införskaffa. Så, det blir nog intersport nästa vecka för ett 10tal sånna så jag kan kasta den andra skiten jag har...
Känner mig laddad!

Firework-Katy Perry

En bra kväll! Vänner är mitt allt just nu. Dom och familjen. Det är mina måln som håller mig milimeter från de vassa svarta knivarna på marken. Det är dom som får mina dagar att vara världa att leva igenom.
Jag är tacksam att jag har så många runt mig. Känner att det är dax att stänga in allt skit som jag tänker och känner. Det är inte värt att elta det här längre. Det gör ingen skillnad. Orkar inte slita sönder människorna som betyder så mycket för mig. Jag borde kommit bort från det här nu, men jag har helt enkelt inte gjort det.
Jag kan inte och så får det vara..
Så nu är det fullt ös igen på mig. Projekt ska det bli. Drömmar och spara pengar varje månad så jag kan köpa allt underbart jag vill och göra impulstripper och skämma bort mina älskade vänner ibland. För det är dom värda <3

Men nu, ja det är ju dax för sömna såklart!

Mat: Sallad och GI-paj alá Jenny, en hårdmacka, pasta, "härring"
Övrigt: Hm.. jag vet inte
Träning: 1 timme boxercise, 30 minuter psykövning under och över vatten <3

Tack Jenny och Tobbe för trevligt sällskap under Sveriges härliga vinst ikväll!
Kram till den som vill//Elin

En värld där jag hör hemma finns inte....

Det finns en värld bortom våran egen. En värld dit vi tar oss när saker inte är som det ska eller när vi behöver komma bort från verkligheten. Ibland tar vi med oss någon dit och ibland tar vi oss dit själva.
Så är min resa tänkt att vara. En plats dit jag, om det så skulle vara att jag får åka själv, skulle kunna drömma mig till långt efter att jag kommit hem. En plats jag vill minnas som ett avbrott i mitt liv.
Ett avhopp till nått nytt..
Jag vet att det kommer vara jätte jätte varmt. Jag vet oxå att vattnet antagligen inte kommer svalka. Kan hända att jag ångrar det jag kommer skriva nu, men jag tror stenhårt på att jag kommer älska Thailand. Hoppas på att jag inte kommer frysa en enda sekund. Att fruktdrinkarna kostar istort sätt ingenting och att jag kan ligga på en madrass i vattnet eller snorkla i timmtal. Bara vara jag i solen.
Jag behöver sol. Jag känner att jag behöver värme.

Idag, just nu, är jag glad över att träningen ikväll är rolig och att jag har lovat mig själv och andra att gå på den. Annars är jag hundra procent säker på att jag hade setat hemma, själv och tänkt idag. För just nu har planet störtat och det finns faktiskt ingen som kan dra upp mig. Så masken får vara på länge idag tror jag... Jag är trött på masken. Och förbannat j*vla trött på mig själv!!!!
Så, det ser ut att bli en fajt med mig själv även på denna träning, fast det inte är så det ska vara.. :/

Försov mig i morse. Det betyder att kroppen faktiskt är helt pajj. Ingen sömn och igång med träning igen. Inget drömläge för min redan slitna kropp, men garanterat för mig och mitt ego. För det är så jag känner mig.
Ingen vinnarskalle, ingen lagspelare, en liten gnällspik som faller ihop efter varje steg och behöver bli stöttad. Varje dag, timme efter timme. Ett litet ego, nästan i stil med någon som tar självmord framför näsan på någon. Eller mördar någon framför ögonen på någon. Eller skadar någon för resten av livet, psykiskt som fysiskt..
Nog dålig ord om människor jag inte förstår mig fullt på. En dag kanske jag tvingas förstå dem med...

Jag har börjat min egen terapi genom att hjälpa andra. Ha deras problem i huvudet och planera tid och bestämma mig för att vara tyst vid diskution. Inte svara åt dem, men ställa frågor så dom fortsätter berätta och tänka runt. Bolla helt enkelt. För jag vill inte ha en åsikt längre. Jag är för trött för att kämpa.

Jag ger faktiskt upp..//Elin


"det är så synd om mig"-rapport

Idag har jag fått nya tankar.
Hur gör man när man är neutral?
Jag tänker såhär. I andra världskriget var Sverige "neutralt", eller hur! Så genom att inte välja sida synligt men endå tydligt stå på den ena och skita i den andra så har man.....? Har man inte valt en sida då?
Det blir inte mindre konflikter eller mer vänskap (i detta fall) för att man spelar "neutral".
Jag är så trött.. Trött på mänskligheten!

K satte griller i huvudet på mig för en timme sen med.
Han undrade om jag verkligen tränade boxersice för att få ur mig ilska. Så ska det ju inte vara. Sant, eller hur! Så jag började fundera på om det var så att jag bara slog och sparkade på bilden av mig. Eller om det faktiskt var så att jag njöt till fullo av att svetten sprutade och jag var färdig i kroppen. Att jag inte var helt kass från start och att jag orkade bra mycket mer än jag trodde..
Jag vet ärligt talat inte var det var som var så skönt med det.
Och inte tror jag att jag ska ta reda på det heller.
Jag ska bara njuta av den här träningen så länge jag tycker det är en okej träning. Jag vill ha tränarens rumpa. Så j*vla vältränad hon var och tajta kläder utan att nått veck syntes på hela henne. Bara muskler :) Det är ett mål jag aldrig kommer nå. Jag nöjer med att bara få svettas ur mig och mosa på lite. Se Bellas framgång och mosa ner henne en vacker dag :)

Men nu är det träning igen snart!
Så här kan jag inte sitta längre. Lite överkropp nu då. I övrigt har jag faktiskt lyckas röra bort den mesta träningsvärken.

Mat: DONKEN, omelett med paprika, svamp och lök.
Övrigt: Godis (FY F*N), en hårmacka, en mandarin.
Träning: 2timmar kanotpolo

I morgon är det ett nytt mördarpass och jag längtar.
Plus ännu en handbollsmatch på tv <3

Kramar om er
//Bitter fittan

framsteg

Godis sug?
Nej, jag är hugrig. Vilken skön känsla :)
Nu har jag vänt upp och ner på lägenheten och tänker nog lämna den så med.
Istället ska jag röjja runt lite till för att hitta badkläder. Eller, nej föresten, jag vill inte bada i badkläder. Plockar fram kanotpoloträningskläderna. Vill inte visa upp mig i nått annat..

Fick brev från Loppan idag:
Hej Matte...

Jag trivs bra hos Kalle.
Jag får springa på sängen varge dag, och om jag springer riktigt mkt får jag vara i bollen en stund också medan han gör annat.
Han ger mig nytt vatten varge dag, och en korvbit eller lite ost varje gång han åker till jobbet.
Han har bytt/fyllt på maten 2 ggr sen jag kom hit.
Idag städade han mitt hus också, eftersom jag mest i ren protest har slutat använda min toalett, och numer gör mina behov i huset ist ;-)

Nu kanske du undrar varför jag protesterar?
Jooo... Det är såhär:

Det är kul här, jag gillar de mesta han gör med mig.
Men det är ett stort problem.
Hans kinder är inte alls lika mjuka som dina. dom är skäggiga och sticks på mig.
hans händer är grova och hårda. dvs inte alls mjuka och varma som dina.
Sen sover fanskapet hela dan, och låter och tänder ljuset hela tiden på kvällarna också.
Idag kom de nån jag inte alls känner igen också. han verkade lite finurlig och gav mig en ostbit. la märke till att han dessutom hade ett stort bandage kring ena handen. han kallade mig "lusen"....

Som jag sa, är de inte alls dåligt med en sån här semester ibland, men jag längtar faktist hem. hem till mjuka händer och kinder och till nån med normal dygnsrytm =)
Jag lovar att bli mkt snällare och inte låta lika mkt med matskålen om jag får komma hem igen nån gång.

kram på fingret... din Loppan


Jag vart jätteglad :) Ska hämta hem henne i morgon.
Kram på er där ute
(nu: mask-off)

En och annan muskel finns det tydligen

Jag känner inte igen mig själv. Vart har den Elin tagit vägen som lutar sig mot en manlig axel och pratar? Vem är det där Elin som hakar på flickskämten och fular runt i tröttheten?
Jag vet inte vilken av dem jag vill vara. Vilken av dem som är mest jag. Vem jag är...
För jag kommer antagligen inte luta mitt huvud mot någons axel på en bra tid framåt nu. Allt jag ser är karlar som inte känner mig utan bara tycker jag ser knullbar ut. Killar och deras lustar äcklar mig.
Och jag hatar att jag drar alla över ett sträck. Sån är inte jag heller. Men, f*n, jag kan inte göra annat.. Spelar ingen roll hur genomsnälla ögonen ser ut. Inte heller vilka fina ord som kommer ur munnen man vill möta. Nej, ingenting är på riktigt nu förtiden. Allt ett spel som handlar om... ja, överlevnad? Egoism? Manlighet?

Jag hade ett ryck i höstas. Ett ryck som handlade om att jag alvarligt funderar på att inte vilja föda några barn till denna helvetesvärld. Egoism, pengar, markt och en massa skit! Vill man att världen rullar på såhär.
Tappar tron så lätt på så mycket just nu. Men då fick jag höra snälla ord och ändrade mig. Idag, idag funkar inte dom snälla orden. All vänlighet är väl bra, när den finns där. Men.. jag vet inte.

Idag har det vart mask-on. Helt slut är jag. Tror inte någon gått på det. Stina sa nått i stil med "Elin, hur är det?" Vad ska jag säga? Hon vet hur det är.. Men hon vet att jag kämpar. I motström och bland hajar.
Ikväll blir det väl döläge i Jennys soffa. Vi ska simma och sola. Sen är det hanboll och hon bjuder på nått gott..
Det här kommer bli en bra kväll, om jag bara låter bli att tänka. Lite, lite, lite till...


Det här gav kraft!

Idag har jag sparkat och slagit på mig själv. Plågat mig hårt med hjälpa av Bella som peppade på bra. Jag vet inte om det blir rätt. Heller inte om det ser rätt ut. Men jag slår och sparkar tills jag inte klarar stå knappt. Och det känns skönt. Känner mig fri en liten stund. Kan tänkas vara effektivare än slagborrmaskinen i somras.
Tror svett och våld är bra just nu. Se mitt ansikte bli blått framför mina ögon...

Men nu ska jag och mitt blåslagna mig själv kliva in i duschen. Stå där och känna musklerna smärta. För det gör dom redan. Så otränad är jag... :/
På trosdag kör jag igen :) Men först är det innebandy i morgon, sen handboll på kvällen. Så har vi kanotpolo på onsdag. Måste komma igång lite mer med den. Min rygg har ju blivit helt.. ful! :S
Sen vill jag faktiskt simma på torsdag. Vi får se hur det går. Jag vill iallfall hinna med.. Vilja är inte alltid allt tyvärr.

Om blickar kunde döda en obetydlig människa, så hade jag fallit ner död idag..


Sova mig lite nu kanske...?!

Helgen har vart vrickad.
Jenny och jag har väl setat ihop som le och långhalm i stort sätt hela helgen.
Fredagen var jag och Jenny till Tunapark och shoppade. Köpte en huvtröja (som ajg inte har några innan alls..?!) och 2 bagytröjor. Lovely. Allt hull "försvann" under tyget!! Sen tittade vi på bio och käkade tacotallrik. Jag drog kortet gång på gång. Köpte allt Jenny pekade på åt henne ;) Bion var The Tourist som jag så gärna ville gå på. Det var inte en direkt "biofilm" men en film i min smak totalt! Kär i den. Kommer absolut bli en av många filmer i min samlign i hyllan.. Åkte hem till Jocke pocke där dom satt och drack lite efter en tenta. Kul gäng det där. Så efter ex antal snöbollar kastade så åkte vi mitt i natten hem till Köping och min säng..
Lördagen var i badhuset hela dagen från kl 9,00. Det var cup men jag var barnvakt åt lillprinsen. Vi har ju inte träffats nått nästan den senaste tiden. Och lite plasktid i badhuset är ju som klippt och skuret. Men jag var tött och frös såfort jag klev i plurret så tyvärr var jag nog rätt tråkig. Stackarn..
Så halv 8 var jag hemma igen och insåg att jag missade ännu en handbollsmatch.. :( Jenny åkte hem på vinkväll och jag skulle sova. Men så vart det inte..

Söndag. Drog mig ner till Ullvihallen och kollade in Nattas innebandymatch. Med hennes snygga nya klubba hon fick i julklapp! Sen gick jag upp till badhuset och tog Jenny i handen igen och åkte till Willys. Handlade lyxmat: Potatisgratäng och kött! Chips köpte jag med. Helt obehövligt. Jag ahr inte gjort ett ryck på flera dagar. Men det var gott iallafall... Då.. Sen har jag legat i soffan bredvid Jenny och sovig genom "dumpa honom" filmen. Alltså har jag sätt filmen 2 gånger nu. Men aldrig klart :P
Jag är en förstörd människa!
Men denna vecka är prio ett sömnen. Jag måste ta tag i den. NU...
Och det betyder att jag inte får sitta här längre!

God natt puss på kinden

Överallt ser jag dem..

Magarna. Jag ser de glada, leende kvinnorna med sina magar överallt. Vad vill dom mig? Och inte nog med att dom förföljer mig, den sötaste av dem alla går runt på mitt jobb varje dag och är underbar. Jag ler åt henne.. Jag ser hennes lycka mitt i illamåendet. :)

Har sett dom där magarna rätt länge nu. Började nog ungefär samtidigt som jag fick mitt fasta jobb och andra vart arbetslösa. Dom förföljde mig överallt. Ikea var fullt av dem. Semesterna var dom på. Big inn. Överallt. Men jag tonade ner. Jag var inte där då..
Och nu, nu är det mil dit.

Jag vill inte vara jag med en mage. Jag vill ha en familj. En famn. En lycklig kärleksfull famn helt enkelt. Precis som vem som helst vill. Ett liv där man tar och ger. Med jobbiga saker att prata om och roliga saker att prata om. Med drömmar långt bort och saker som snart händer.
Jag vill ha en stark familj som ställer upp på varandra. Enkelt!

"Det finns en miljon påsättare" fick jag höra en gång. Det stämmer. En miljon sånna. Men väldigt få män som vill stå för sina "påsättningar"...
Enkelt att bli med kula. Svårt att bli med trogen man!

Hon står framför mig på jobbet och mår så illa. Samtidigt ler hon och håller sig uppe. Hon kämpar och älskar ändå det lilla livet hon har. Skojjar om framtiden och glittrar lite fint i ögonen när hon talar om det. Nästan så hon spricker ut och bubblar på hejdlöst, men behåller ändå lugnet!

Jag vill med att hela världen vet när jag bär ett barn. Alla ska veta och jag ska vara världsstolt. Världens bästa mamma ska jag bli...
..en dag. Någon gång :)


Ni förstår...(?!)



Tack Jenny för kanonlåt!

Bakar en tårta och läser på om Thailand <3 Nu drar jag snart. Ska bli så j*vla skönt att sticka bort från allt skit. Jag menar, jag ville ju inget heldre än åka iväg. Det var ett gemensamt mål.
Men när man blir själv så krossas drömmar. Inte denna. Har alltid velat åka och detta ska inte få hindra det hela. Jag ska bort till solen och värmen. Dit där jag trivs som fisken i vattnet.
Tyvärr blir det mycket tid för tankar. Men det kasnke är bra det med... Vad vet jag?!
I vågorna på en madrass, under ytan och liggandes och känna solen värma min kropp..

Har insett att jag planerar in mig på saker och sätter upp nya mål hela tiden. Delmål efter vägen. En väg som jag vill vandra men inte alltid orkar... Det är okej att inte orka. Det är okej så länge det inte gör illa någon annan. Just nu gör det nog mest ont i min mor att jag inte klarar dagarna som jag borde. Att jag inte sover och inte kan fokusera tankarna längre riktigt. Hon vill hjälpa, men som vanligt släpper jag inte in henne som jag borde. Inte helt. Undra om jag släpper in någon helt? Om det är någon jag pratar bara rakt ut med? Jag tror itne det. Den delen är borta. Och eftersom huvudet inte riktigt är med passar jag varje ord jag säger. Vet inte vad det är jag aktar eller gömmer. Men jag kommer på mig själv med att tänka efter innnan munnen öppnas.
Antagligen en vana jag borde skaffat mig tidigare...

Inga ciggaretter idag :)
Nog kliar det i mig, men va f*n. Kan jag låta bli chips så pass bra så klarar jag allt! (nästan iallafall)

Hanboll på tven idag. Den var kul... Inte så spännande dock. I morgon är det funderingar på hockey, live! Har fått frågan om Sverige-Finland i feburari. Hm.. vi får lá se :)

Mat och träning rakt igenom skit idag!
Men men, orkar nog inte BRY MIG! Just idag...

Nu måste jag verkligen sova en liten stund. Tung morgon i morgon med.. Ska pröva mammas tablett och boktips i morgon. Måste ju sova...

Dagen då jag står upp, igen..

Idag har jag vart hjälpen någon sträckt ut sin hand för att få.
Det känns helt underbart!

Lämnade bort Lopp idag. Så nu är det bara jag i min lilla lägenhet. Mystisk känsla.
Men hon kommer nog ha det hel fint tror jag. Utrymme och kärlek :)

Innombords skrek jag av avensjuka. Utåt log jag. 18veckor. Jag tog en bit choklad, bytte samtalsämne och fajtades med tankarna.

Prövade Ks nya bräda idag. Det var spännande. Jag hoppade av den :P Sen avr det träning. Inte för mig. Jag satt bredvid. Sen bytte jag om och körde lite muskler iallfall. I vattnet. Helt själv. Tog sen en madrass och låg och sköt mig från sida till sida i basängen. Kylde ner mig och gick in i bastun där jag slumrade till en 5 minuter.

Äntligen känner jag mig trött på kvällen annat än i kroppen! Tar tillvara på tillfället och kryper ner i sängen. God natt där ute!

Dagens träning: 15minuter snabb gång i mellanbassängen. 10 minuters simning.
Dagens mat: Sallad, kyckling och keso, youghurt, banan, lax och potatis.
Övrigt: En chokladtryffel, 5 salta kex.. (hm, hoppas det var allt)

Fortfarande inte okej...


"men jag har samma trasor, hår och röker samma marlboro..."

ge mig kraft att acceptera det jag inte kan förändra, mod till att förändra de saker jag kan och visdom nog att förstå skillnaden mellan de två

Lite visdom. Det där borde jag väl kunna klara?

Jag har hittat mina nätter

det är så konstigt att sitta här själv. det är tyst. jag är helt ensam. inga dagliga sms. inte förhoppningarna om att någon ringer. en spännande, skrämmande och konstig känsla. inte något jag vill. men heller inte något jag tänker ha panik över. mina drömmar kan inte fullföljas i min ensamhet. men jag kan göra roliga saker påväg fram till nått bättre. jag tror på ödet. jag tror på kärleken. jag tror inte på mig själv mot värledn. inte heller på att det någonsin blir jag och någon (ett vi) mot världen heller.. men nu är det så och det kan jag ta. för jag är aldrig helt själv. har alltid folk runt mig och denna gång är jag så glad över de få tjejkompisar jag har. känner mig inte trygg med någon av det andra könet. jag trottsar min egen rädsla för kvinnlig knivvass hemskhet och falskhet. men den känns ändå bättre än manligt svek och lögner. där behöver jag inte bli nersyltad in några ögon som inte egentligen bryr sig mer än om sina kroppsliga lustar. fast vem lurara jag? även om alla finns runt mig så är jag själv.. hård sanning.

ibland tänker jag, jag förtjänar faktiskt det här. jag är ingen ängel.. långt långt ifrån. Jag försöker hårt. men det hjälper inte. ibland önskar jag att jag var ond. eller har vart. så jag evt hur man gör. men jag är en mes och det kanske är bäst så...

huvudvärken är ikapp mig. nu måste jag sova någon timme igen. *f*n*


Jag kommer inte få se dig i ögonen när du säger det...

Det här är inte okej... Vart är träningsvärken? Eller? Nej, såklart har jag redan stelat till höfterna. Men det är bra. Dom ska ha sig en omgång. Precis som resten av kroppen ska ha en skopa av träning..

Idag har vart spännande. Innebandy. Jag suger rätt hårt men det kanske dom kan överleva.. mina medspelare!?! Sen kom "min" vad man nu kan kalla honom. Han håller iallafall i alla saker och trådar i mitt projekt. Och han verkade rätt nöjd över det jag hade presterat.. Det var ju skönt iallafall! Nått som ser ut att vara okej med det jag gjort. Så inte allt är kass. Förutom att jag fick leta papper i en halvtimme och pärm i kanske 2 dagar. Men jag fick hjälp, ängla, och det gick bra tillslut.

Har var bollplank idag. Känns så skönt att kunna vara den snälla lyssnande personen igen. Nog för att jag bara säger, "Mm", "Hur känns det då?", "Hur tänker du?", "Vad tror du?" och ännumera "ja", "jo", "så kanske det är".. Känns hemskt att vara nöjd över att bolla med någons olycka men såå skönt att jag kunde sitta och lyssna. Hjälpa så mycket jag kan, fast jag inte kan alls..

Nu blir det en film.. Trött som satan efter att sovit max 5 timmar 2 nätter nu..

Dagens träning: kanske sammanlagt 1 timme innebandy, en miniprommenad på kanske 5 minuter
Dagens mat: Mjölk, ett halvt glas youghurt, Kycklingsallad och keso, en halv kycklingrulle med lite currysås.
Övrigt: En pannacutta, 1 ciggarett, en godis,..
Det var nog allt!
Bättre blir det!!!!


Bitterfittan rapporterar: Det här blir bara konstigare och konstigare..

Spydig och kaxig.. Vad har jag gjort dig? Du har ju allt nu, jag är bara jag. Var snäll istället, pucko! Jag vill inte vara elak, och det anser jag mig inte vara. Men jag är trött på att vara en mes...
Måste lugna ner mig med en prommenad och lugna ord ibland. Annars ballar det här ur snart.. helt!

Har vart ner och köpt mig ett par pjucks till mina framtida träningar. Dom är assköna och jag vart lovad att bli grym i dem. Visste inte att sånt satt i skona?! Men jag akn förstå endel saker lite bättre då..
Har hjärtat i halsgropen och magknip. Jag vet inte vad det är för känsla jag bär på. Hopplöshet? Jag vill bara skrika rakt ut!!!!!!!!!!!!!
Johan köpte godis och chips. Han var assugen på allt gott. Så vi svängde in och han handlade lite. Gick hem och lagade mat. Nu ska jag diska och han slöa runt lite på datorn och fixa skype till mig. Sen blir det lite film tills mor kommer förbi och hämtar mina fiskar. Dom ska få flytta till mina föräldrar, där någon älskar dom. Ska kolla med K angående Lopp också. Jag klarar inte ansvar just nu. Knappt mig själv...
Och ett akvarium som låter och jag ser och tycker om gör saker bara värre!

Så nu det här j*vla rökandet.. Så töntigt. Och om jag känner mig smutsig och konstig innan så vill jag tvätta av mig handen och gnugga bort munnen efter en cigarett. Så dra ner på det är ett steg på vägen. Börjades idag!

Träning idag- en hal prommenad till och från big inn.
Mat- Sallad, kyckling, päron, lite youghurt, mer sallad och en kokt korv och keso. 1glas mjölk.
Övrigt- Fiskleveroljaetabletter 6st och 1 vitamin, 2 godisbitar, 3 cigaretter, snart pannacotta :)
Inte ens nästan okej. Det ballade ur på slutet...

Men nu ska jag diska, för jag börjar bli jätte jätte trött!
Men det är väl ingen ide att tro det blir någon sömn...


Snart är jag påväg ut i världen på äventyr..
Det här ska INGEN få förstöra för mig...


Inte lätt..



Försöka med någon timmes sömn nu..

Snälla, jag har aldrig svikigt dig. Så varför slutade du lita på mig?

Aldrig gjort något som skulle få dig att tvivla.
Allt jag var, det var jag!
Mitt snurriga, berjådalbaniga, alltid påvägiga jag..

Bad dig att inte svika mig.
Inte ljuga för mig, någonsin.
Det trodde jag att jag var värld...
Du lovade! Tittade in i mina ögon och lovade ett oss, så långt fram jag inte ens kunde föreställa mig.
Du hade inte behövt lova.

Inget betyder något längre.
Jag är bara ett stort skämt.
En liten lättlurad hora som var för dum för att inse vad jag var. Att jag var just det!
Du hade inte behövt lova nått. Men, då hade du ju inte fått nått heller.. Då hade ju poängen med all snällhet inte haft någon slutkläm.

Du är skyldig mig att börja säga sanningen nu.
Från första dagen vill jag veta allt!!!!!!!!!!!!!
Och jag är ledsen, men du har nog inget val min vän...





Träningsrapportering var det...
3-9 Januari
Ja i måndags-jag och min familj och de 2 fyrbenta och gick en timmes prommenad i den soliga, isande kylan. Sen åkte jag hem och tog MammaMu och Memma runt på en 40minuters mördarprommenad.
Tisdag- nix. här hade jag en "JAG VILL INTE GÅ UR SOFFAN MER, NÅGONSIN!"-kväll..
Onsdag- Jag gav polon en chans till. Hade ont i vänster axelparti så simmade sista 10 minuterna.
Torsdag- Eh, nej.. här var det en "låt mig vara" dag igen. Inte synas, inte finnas! Hela lediga dagen..
Fredag- Skulle gjort nått men... såklart inget där heller. Åkte hem och gömde mig i soffan på landet istället.
Lördag- Inget seriöst. Åkte pulka med bröderna efter bilen och på kvällen åkte jag motorhuv på ströbohög med Memman i 2 timmar.
Söndag- Pallade inte träna, så jag låg brevid och mådde pyton. Åkte sen pulka i 1,5 timme på ströbohög och hoppade, ut över kanten. Jag vågar! Sen simmade vi några längder, jag och Björn-Jenny. Bastade lite..

Slutsatsen är en kass träningsvecka!
Nya tag (eller nått) denna vecka.
Lite svårt att komma igång när jag bara vill gömma mig inomhus i de största kläderna jag hittar...

Det gör ont!

Mardrömmar. Hela j*vla nätterna!!!!!

Den här slutade med att jag satt i en lastbil med någon jag absolut inte kände som pratade hela tiden och jag tänkte "du kan säga hur mycket du vill, du säger inget vättigt och inget du menar".
Kul! Jag hade givit upp alla och bara drog... bort..

Alla ljög för mig. Undvek att berätta som det var. Det alla viste men inte jag.
(Du stod mitt i allt och bara log åt vad du lyckats med. Manupulerat!)
Berättade saker runt om det jag ville veta.
Hela j*vla tiden.

Vad är det som händer?
Så var denna dag ännu mer dum är vad den behövde vara. Innan den ens hade börjat..
Förstörd utan att jag kunde styra!

Jag står här med helt öppna kort

Öppna, naket ärliga, kort.

Jag ska vara ärlig, som så många gånger förut.. (eller är det så att jag är ärlig hela tiden?) Det är slut på det här nu! Det är slut på den Elin som tror på människor. Det är slut på den Elin som faktiskt litade på alla, i alla fall till stor del.

Fråga mig vad ni vill! Jag svarar. Svarar så ärligt och sant. Det jag tänker och tycker just där och då när du frågar. Frågar du mig så svarar jag från hjärtat. För ljuger jag så är det så att jag mår otroligt dåligt och därför har jag slutat med det. Lagt av helt enkelt..
Istället har jag börjat med andra dåligheter. Som att supa mig full och gråta sönder alla mina vänners fester. Och mina egna, hur nu det skulle underlätta....... ....
Eller som den att jag kommer hem till folk och bara pratar om allt jag inte förstår. Pratar pratar pratar!
Kul kompis!!!
Så jag är ledsen mina vänner, det är slut på det nu. Jag måste kunna stå på egna ben och måste ta tag i det här på det sätt jag kan. Eller på de sätt jag lär mig...
Ni förstår att jag har ett val idag. 2 olika alternativ har jag framför mig. Dom är enkla.
Precis som en sån där ögonfrans man tar från sin kind, blundar, önskar och blåser. Så lätta alternativ. 2 simpla vägar att ta. Men jag kommer inte välja själv..

Simpelt, och såååå bra!

Nu ska jag på riktigt gå ut och ta en cigarett, antagligen inte till någon nytta alls.
Sen ska jag sätta mig och köra växelvis arga leken med telefonen och glo på akvariet och fråga mig om jag inte borde kasta ut det genom fönstret och ner på gatan. Bara för att det kanske kan kännas skönt efteråt. Och för att jag får ligga i nollgradigt tills någon kommer och byter fönster..

Blä vad jag är trött på mig själv!!!!
Aja, borde ta en dusch med..



Nu tror jag det är dax...

Klarar jag denna kväll så är det nog dax.
Jag tror faktiskt det. Låt kvällen utvisa det hela helt enkelt...

Mål, för en liten tid frammåt..

Jag kommer aldrig mer att skaka bort brustna hjärtan. Aldrig mer tänka, det går över. Bara vara stöttande, bollande och någon som finns där.
Inte trodde jag att jag någonsin skulle falla så hårt. Allt är möjligt är jag rädd!
Spelar ingen roll vem man är, hur man är eller vad man göra.. Ingen kommer undan levand!!!.

¤ Minst 2 utlandssemestrar i år

¤ En ny kamera (Canon EOS 5-6. Plus långobjektiv och bortagbar blixt)

¤ Fota mina vänner med den nya kameran på de ställen dom själva önskar

(därmed lära mig fota och åka runt lite här och var och göra just det)

¤ Mera pulkaåkning innan snön försvinner, gärna en liten skidresa med
¤ Inte så mycket alkohol.. Mer vänner, mindre sprit och vin (egen vinning just nu)
¤ Rätt mat till rätt dag. Lära mig kontrollera fettsuget
¤ Plocka jordgubbar och försöka mig på att göra jordgubbssaft (fläder,rabarber?)
¤ Minst 5 träningspass i veckan (optimalt minst 10)
¤ Gå ner i vikt till ca 68 kg och ligga kvar där (ingår: vara nöjd med hur man ser ut)
Även måtta upp kroppen och se resultat..
¤ Komma upp ur graven och ut i världen igen
¤ Lära mig mer om mig själv
¤ Hitta nya drömmar och hitta tillbaka till mina gamla drömmar som jag borde ha kvar
¤ Lära mig Yoga, alltså bli smidigare och lära mig "koppla bort allt annat och gå in i mig själv"
¤ SM i Halmstad ska jag och Jenny rocka på i början av juli!!!!!!
(dock har vi olika mål där, men vad gör det? Jag SKA dit!)
¤ En tatuering.
¤ Lyssna på mamma och ge healing en chans, ofarligt och lätt (någon gång borde jag väl lyssna på henne. Eller?!)
¤ Ta reda på vad för sporter jag gillar och försöka förstå mig på flera olika männiksor, personligheter och sätt att se och tänka på saker.
¤ Utbilda mig inom massage (sportmassör vore fint)
¤ Fridyka mer i svenska vatten (träna upp lungkapasiteten)

Personligt och muskulärt starkare
Smidigare och vigare
Gladare och tillbaka i matchen mot världen!

Vi börjar så iallafall. "lite lätt"

Du är inget pris jag kan vinna

Men om man kunde skulle jag direkt plocka fram såmycket vinnarskalle jag bara kunde...

MaddaMu frågade mig på vår prommenad i måndags vad jag skulle slå på på träningarna. Vilken aggrition jag ville ha ut på att boxas. Jag vet inte, vart mitt svar. Jag hatar ingen.
Nu vet jag vems ansikte jag ska se framför kuddarna när jag börjar slå.
Mitt eget..
Jag är så enormt trött och arg på mig själv. Så pass trött så jag inte vill umgås med människor. Dom har inget utbyte av det längre. Det kan dom inte ha. Jag är inte jag längre. Inte glad. Absolut inte positiv. Det finns inget bra längre. Jag har raderat bort det från mig själv och börjat med nån plågotid som ser ut att drabba alla jag rör vid.
Jag önskar så att jag slapp tänka mer. Aldrig mer en enda tanke. För dom mal sönder mig. Bit för bit. Mina drömmar med. Sakta sakta mals jag sönder innifrån och vill bara bort.

Ni förstår att det var mycket som var bra med mig, men inte tillräckligt bra.
Saker som jag gjorde bra, var inte så bra endå.
Och allt han gillade med mig, var inte så mycket att gilla.
JAG ÄR BARA ETT STORT SKÄMT!

Vill bara försvinna. Sluta tänka. Sluta känna. Hitta mig själv igen..
Men jag vet inte hur jag ska komma ut ur den här jävla, jag vet inte vad det är, skiten helt enkelt!

Jag kände mig så jävla bra med honom. Som en del i nått stort. Stark och okrossbar.
Nu, nu skulle jag vilja att någon kom och befriade mig från det här. Själv klarar jag det inte...

Har tyvärr lovat åka ut på landet ikväll. Ska bara handla och sen åka dit direkt. Berätta att det är tungt och att jag är trött. Får säkert vara själv där med om jag ber om det. Hoppas det. Orkar inte..

Du var aldrig min, såg du inte det?

Jag kan inte se att du var min, mer än när du sov kvar hos mig. Det var då det kändes. Då jag föll i dina armar. Men när du kom hem igen fanns jag inte.

Att jag skriver om det så mycket nu är för att jag hade släppt in dig så nära och kände att det här verkligen var nått jag ville ha kvar. Kände inte att du avr påväg bort, snarare närmare..
Du var aldrig min. Eller, var du det? Jo, när du var hemma hos mig. Och när vi åkte upp till sjön och satt på bryggan. Då, då var du min. Men när du var hemma var du inte min. Inte på samma sätt. Via sms, jo det var du. Stöttande och underbar. Men ibland var du inte med där heller...
Du kunde inte få mer av mig, när jag inte kunde få mer av dig. Jag ville gå hand i hand med dig. Men hur skulle jag kunna göra det när jag inte vet nått om dig.. Var bor du? Kändes som att jag missade dig på vägen. Jag kan inte bestämma att du inte vill ha E och välja mig. Kände inte att jag kunde påvärka om du ville bo kvar eller inte. Trodde att om du ville ha mig knackande på din dörr i långkappa eller liggandes och försöka lära mig spela hockeyspela på vardagsrumsmattan när du kom hem, så.. så hade du väl flyttat?!
Skulle jag ha tjatat på dig?

Hade det blivit såhär om jag bara hade hoppat tidigare?
Jag vet inte om problemet ligger i hur jag är och vad jag gjort...
Eller om du bara aldrig kunde släppa henne..
Eller att jag helt enkelt inte duger för dig...

Jag saknar dig så otroligt mycket.
Jag vill skriva det till dig och påminna dig om att jag finns.
Men jag ska inte. Borde inte. Om jag var hon skulle jag uppskatta det på det viset.

Jag tror aldrig du ljugit för mig. Jag tror du vrider på saker så dom blir finare. Som jag gör ibland..

Vem?

Vem har snott min magkänsla?
Ge tillbaka!!!!!!!!!!!!!


Titta, vänd, gå...
Jag och alkoholens nya motto!
Jobba Elin. Jobba!!!!

...



Drömmen..

Det här borde vara en dröm. En mardröm...
Jag vet att det inte är det. Men ibland önskar jag det så hårt så jag skrämmer mig själv.

Igår försökte jag förklara för en gammal vän.
För att få bredare syn på saken. För att kanske komma närmare att förstå. För att jag inte vet vart jag är påväg längre..
Jag berättade om våra drömmar. Att du var i mina och jag i dina. Att det var så konstigt att du plnerade en framtid som du sen bara kunde lämna. Med mig mitt i dem. Fångad...

Såhär är det. Jag sitter där i hamocken och väntar på dig. Hamocken som står på altanen till det röda huset på landet. Utanför finns den lilla trädgården med grönsakslandet. På gräset leker 2 barn och jag har kulmage som jag leende sitter och klappar. Men jag är ensam.. Jag sitter där och väntar på den personen som byggt upp det hela med mig ska komma hem. Jag sitter där och väntar...

Var det bara mina drömmar? Var det bara min dröm hela tiden?
Men hur fångad jag än är i drömmen så har min önskan ändrats. Hur kan jag drömma om nått som du inte vill ha? Hur kan barnen ha dina ögon när du inte är där?

Jag ser mig om i min så fint uppbyggda dröm och önskar att drömmarna stod på en fast grund. En grund av dig och mig. Människor runt om och våra familjer. Jag vill se din mamma komma åkande och hämta upp dom busiga små och hitta på nått kul. Jag vill se dig och en hund komma gåendes tillsammans med en av dina vänner.
Inget av det där var jag med i.. Det ända jag kan se är oss. Var det det vår bubbla var? Skulle jag aldrig få vara med i den riktiga världen? Alltid vara hon som sitter och väntar på att du ska komma?
Jag valde så många gånger att sitta ensam i min värld för att jag trodde du ville vara med mig all tid du kunde. Jag gjorde mig kontaktbar och tillgänglig för dig så mycket jag kunde. För att jag ville..

Drömmen har ingen grund som den kan luta på. Drömmen står bara där och finns där för jag vägrar släppa den. Den är min och jag älskar den. För du är med i den och gör mig så glad och lycklig.
Jag lagar den varje dag. För nu är det bara jag kvar i den..
Barnen har tagits ifrån mig och den vackra levande magen är inget annat än fett. Jag går runt i huset. Runt runt runt och kommer inte ut. Jag tillåter mig inte att göra det heller.
Ändå sitter jag i den och drömmer om den.

Jag förstår inte att du kunde sätta in dig i mina drömmar, diskutera runt dom så dom vart så mycket våra och sen bara... Jag vet inte vad du gjort. Jag vet inte varför..
Den ända jag vet är att jag inte duger åt dina drömmar. Och att dom inte är våra.
Ett oss finns inte längre.
Jag kanske kan förstå. Hon är jättefin min vän... Det är hon verkligen!
Men varför rörde du till min drömvärld när du ändå inte ville vara med?

J'vligt hård dag

"Ingen tjänar på att jag skulle ge tillbaka. Eller försöka förstöra hans liv. Jag har fått så sjuka erbjudanden... Är världen helt j*vl vrickad? Vill han inte ha mig i sitt liv så är det väl inget jag ska bråka om. Att han sakta krypit tillbaka till henne är väl nått jag blundat för och får skylla mig själv!"

Idag på jobbet har vart en mardröm.
Tessan tog in mig på rummet och sa "Det här går inte längre Elin..." Förra gången hon sa så var det en annan sak. Idag vart jag tårögd och höll allt inne. Hon bad mig ta tag i jobbet. Det är ganska många stora saker som gått åt skogen den senaste tiden. Och enligt henne en längre tid än vad jag vill inse. Än jag förstår...
Hon tror på mig och jag bara sumpar allt..
Jag gick och bikta mig hos MammaMu. Allt brast. Jag vill ju funka som människa. Men mina dagar flyter in i varandra. Tankarna kan jag inte stänga ute. Att jag knappt vill kliva upp om dagarna kan jag inte koppla bort. Jag funkar inte så... hur j*vla gärna jag än vill. Jag vill inte att detta ska påvärka mig på jobbet. Men det gör det. Precis jämt hela dagarna. Det är fakta!

Sen kom hon någon timme senare och sa en massa snälla saker. "Jag förstår att det handlar om en kille.." Vem fattar inte det? Hon är så snäll och vill bara väl. " Jag vet att det är jobbigt nu och inga ord kan ändra det. Men du måste få ur dig det här. Komma vidare. Du kommer aldrig behöva bli såhär ledsen igen..." Och där står jag och gråter. Jag hatar det. Jag vill vara stark. Vill vara den som hjälper och är en vän.
Nu känner jag mig bara som en tjock svart påse med skit som man inte vet vart man ska kasta..

Endel kommer och säger att " det är klart han tycker om dig". Men när jag frågar vidare är det bara snälla ord dom säger för att trösta mig.  Det är nog inte bara jag som vill ha tillbaka den glade varianten av mig själv.

Bilder <3


Landet


Inte nå gott alls...(?!)


Juldagen i städartagen


Så var hon klar, lagom försent som vanligt..


Dom öste på bra


Och dom sjöng..


Och invarderade mitt kök!


Det kom läskiga personer


Och toalett kramare ;)


Självälskare


..


..


Sötisar


Grabbarna grus


..


Sista bilden för kvällen..



Försöker du göda mig med hemmagjord-skagenröra så lyckas du..


Vackert på landet


MUMS!! Inte nå sugen på findrinkskväll..


Förövar inför kvällens smällar


Jag tror bestämt det är en minttu och pucko drink ^^


En av kvällens världar


Snabb förflyttning i bamsesnöflingorna


Jasså? Jamen visst!!


Skyll mig själv!!!!!


Vi skickade iväg 2st ballonger ut i natten


Mums sas det vara...


Jobbade hårt på den här tårtan till pappan


vackert





Den var i vart fall inte nyttig!


Nytt år kräver nya blommor.
Dom från förra året har lixom givit upp mig..

Det är tyst här, och jag är rädd

Även fast jag är en väldigt ledsen människa just nu betyder det inte att han är dum.
"du hittar någon bra senare Elin"
Hur tänker ni då? Alltså jag fårstår omtanken och jag förstår att det är ett vänligt ord. Men fattar ni hur snäll han är? Visst jag höjer honom säkert aldeles för bra till skyarna ibland, men jag hade verkligen känslan av att han var den rätta. Han är skrämmande nära perfekt. Och det gör det inte lätt att släppa i tankeväg.

Jag har slutat smsa. Telefonen ligger tyst i fickan största delen av dagen.. MP3n har slutat spela musik för jag har inte hittat nått humör som jag är på som musiken passar till.
Ge mig tålamod. Jag kommer sitta och hoppas. Fast jag känner mig största dels ful och äcklig så kommer jag hoppas på honom och mig. Eller oförmögen att älska kanske..

Det är svårt att må bra i sig själv när man inte får höra saker den korta vägen.
Det är tungt att vara jag just nu..
Men han är snäll och han har hjärtat på rätt ställe.
Det jag inte vet är om hjärtat någonsin var mitt eller om jag bara är helt jävla dum i huvudet!

Nu; Jobba...
Sen; Håret ska ur..


...

Jag vet inte hur man odlar kärlek.
Jag saknar dig!
Men om jag nu lyckas ge mina nya gröna blommor kärlek så dom kan leva, då, då kanske jag faktiskt kan klara av nått i framtiden.
För tydligen så var jag säkrare än jag borde vart på att jag fick komma in i din värld, så som jag släppte in dig i min.
(Banne mig..)
Och just det får mig att tvivla på allt du sa. Jag kanska bara hörde det jag ville höra...

Vaknade upp ur en koma på jobbet av tankar på bra saker som hänt oss. Men jag kom inte på mig själv med att le i mina tankar utan sitta där och fälla ännu fler tårar.
Endel säger "hon kommer över honom och bli glad igen". Andra säger "hör av dig" eller "berätta hur du känner"..
Men jag vill inte vara hon som låg på. Någon som stör "oss". Han vill inte ha mig..
Det spelar ingen roll hur mycket jag tycker om honom.
Han är inte trygg med mig och vill inte ha mig.
Jag är inte hans prinsessa och jag borde väl bara ge upp..

Far away-nickelback

Snälla?!

Kan inte någon bara dra upp mig ur det här svarta hålet?
Jag klarar det ju öppenbarligen inte själv.

Hela j*vla natten har jag plågats av mardrömmar om dig och henne.
Vaknat gång på gång efter att dragit på mig sån magsmärta och hjärtklappning...
Och jag blir så besviken att du inte ens kan ge mig en förklaring, ens i min dröm.
Och blicken du ger mig som betyder nått konstigt jag inte förstår. Kall och förvirrande.
Jag ser ju hur fin hon är. Jag kan förstå (även om jag inte vill) bara du berättar..

Men nej, jag ska låta er vara. Inte smsa. Inte störa.
Borde kanske gå och prata med en psykolog?
Men vad skulle det hjälpa. Den människan kan väl inte fler svar än jag själv..

Jag orkar inte med det här..
Idag är bara ännu en dag jag inte vill leva.

Och allt jag begär är att få en förklaring... ... ... ..

..

man behöver sakna för att uppskatta det rätta värdet av guldet man äger

Trött på att vara ledsen

"Löpsedeln
Lördagen den 1 januari 2011

23årig flicka hittades livlös efter kvällens nyårsfirande"

Varför?
Jo, för jag "var ledsen för att jag var ledsen".
Trött på att vara den som slutar i tårar på kvällen när festen är som roligast.
Jag dansade ju hejdlöst och hade så förbannat kul. Tills jag plötsligt bara sjönk ihop och grät.
Och jag minns hur starkt jag önskade att människorna runt mig bara kunde låta mig gå där på vägen en stund. Sitta ner efter vägen och röka min cigarett. Och bara vara lite ledsen ett tag. Gråta mina tårar och svära mina ramsor över mig själv.
Idag är jag bara tacksam. För just då brydde jag mig inte om morgondagen...


Tankarnas tanke

Jag har så ont i magen.
Vill inte prata om hur jag mår längre.
Vill bara sitta och titta på lyckliga liv som fortsätter förbi mig.
Vill ha sommar och sitta på ett kafe och se lyckan gå förbi...
Titta på min familj och bara le

Känner mig fortfarande smutsig.
Spelar ingen roll hur mycket jag tvättar och städar.
Tankarna kryper ändå på mig.
Alla frågor som aldrig ser ut att få svar.
Kanske när du känner dig trygg med E igen.

"Prata med mig som förut. Jag är samma..."
Nej, för du pratar inte med mig längre.
Hur ska jag då kunna prata med dig.
Det skär i mig när jag ser dig förstår du.
Hjärtat vill hoppa ur bröstet och jag vet inte om jag vill le eller gråta..

Musiken har slutat spelas i min lägenhet.
Blommorna har givit upp mig.
Jag har givit upp mig...
För så länge jag inte får veta, så orkar jag inte med att bearbeta.

Dag 2- Långt ifrån symtomfri

Träningen idag vart 2 timmar Kanotpolo. Årets första träning lockade någon med. Bra formulering för halv 10 vandrade Elin mot badhuset för att besöka det underbara vattnet.
Jag har tappat mycket. Märktes på att jag bland annat hade kramp i (endast höger) biseps efter de 20 första minuterna av intensiv paddling och mass passningar. Också på att det bara fanns ett snabbläge. Men det gör mig inte så mycket. Jag vill bara träna och behöver träffa folk.

Sen har jag fixat så Madde och jag ska börja slåss lite. Vad det nu heter det vet jag men hur det stavas är en annan femma.. Iallafall så blir det så j*vla bra. Plus att jag ska haka på Jenny på en hanboll i veckan. Tyvärr kommer jag behöva vara kass rätt länge om jag bara lägger ner en träning i veckan på det. Men vi får väl se hur det artar sig och hur kul jag tycker det är. Så hoppas jag ge innebandy med jobbet lite tid på fredagarna.
Jag vet att det ser mycket ut men det kommer vara aldeles lagom, bara jag får tummen ur arslet att komma igång så.. Och det har jag ju gjort, idag :) Sen har vi ju fysen på jobbet oxå...

Ev så bokar jag in handbolls VM oxå här nu snart. Om Jenny får ledigt och det finns någon hyfsad plats kvar. Det kommer iallafall bli asroligt att ha dom här kvällarna framöver och följa det hela. Längtar verkligen!!

Gympaskor ska jag köpa mig såfort jag kommer iväg. Skulle behöva en klubba med, men det dröjer jag lite med. Men skor, det behöver jag. Om jag ska kolossa mig in på gymmet behöver jag dem. Och hanboll blir nog ganska svårt utan. Så ett par skor är prio ett.
Mor vill ha med mig på bio. Ne, annat vill jag lägga pengar på.
Eller så vill jag mycket hellre gå på The tourist. Jag älskar båda skådespelarna så det blir jobbigt om dom gör mig besviken... Men den ska jag iallfall se har jag bestämt. Får vänta 2 veckor bara så jag kan äta popcorn utan att bryta matkoden.

Men nu ska jag fixa kladdet på pappas tårta till i morgon. Min pappa fyller år <3

God kväll på er!
//rayo de sol (?!)

Dag 1

Har inte riktigt bestämt mig för vad jag tyckte om gårdagen än.. Så jag väntar med att berätta om det en liten stund.
Kan berätta att blåmärket på höften är enormt och dunkar och förstör min gångstil helt. Smärtan på knäskålarna går att tygla bättre.
Hjärtat, ja det får helt enkelt vara som det är med det. Och mina stackars vänner.. Jag är så glad att jag har er och jag hatar det jag gör mot er. Ett "förlåt" skulle vara på sin plats men jag har slutat med ett enkelt ord. Jag får helt enkelt göra nått åt det istället.

Å, det är ju här jag ska dokumentera mitt nya träningsliv...
Dag ett- NOLL träning. (hahahaha)
Men dock tror jag dansstegen igår var vilda så träningsvärken i magen får tala för sig..

Nej, nu ska jag sova mig lite.
Älskar nya möbleringen runt sängen. Nu kan jag äntligen somna i sängen, tittandes på tv.


RSS 2.0