ElinLarsdotter

Det finns härliga stunder i livet. Så härliga att jag blir lite lite rädd för mig själv. När valde jag bort ett helt tomt badhus för mig själv mot att ligga kvar i sängen tills jag skulle komma försent och inte kunna ta mig in? Och när vart jag såhär nöjd med att vara själv att jag äter lyxbruch bara jag och planerar att riva tappeter och äta kall ungspankaka?

Nöjd kanske är fel ord.. men det är faktiskt lite härligt att bara ta det lugnt och stilla att man funderar på vad man pysslar med. Finns inte en chans på hundra att jag skulle ligga i soffan såhär om jag hade någon mer här. Det finns så mycket att göra. Så mycket att säga.. Och att få bort den här huvudvärken vore inte fel. Tror den heter feber. Men vill inte veta och vill inte ta j*vla tabletter. Tabletter hit å tabletter dit. Förstör en liten del av världen och säkert en del av skallen med. Trött tröttare tröttast..

Jag och mitt flummiga jag ska iallafall ta och hämta min cykel som jag hoppas står kvar vid sjukhuset idag. Och sen cykla över till min bror och hjälpa honom lite ihop med resten av familjen från landet. Det är handboll idag oxå, halv 4. Frågan är om jag vill se det... Och Björn har match om 2 timmar. Det finns så mycket som vore kul..och ungefär där har jag insett att dagen inte kommer bjuda på nått utan jag kommer ta i det jag måste och förtränga resten. sorgligt..Håller tummarna Björn. Och tack för senast

 

Nu klä mig i nått enkelt och ta mig utanför dörren denna söndag till ära. Hoppa ni är superbakis, ni som var ut igår.

Kramar//E

 

 

säsong 4 avsnitt 14

 

 

 

 

Ja men om? Ja om det och det var annat, så, antar jag.. ja! Fast vadå, då är det ju inte samma människa!?

Man tycker om människor på olika sätt beroende på hur man känner att man klickar med denne. Jag har pratkompisar, jag har gamla godingar som är svårslagna, jag har dom där som jag ligger bredvid i soffan och bollar med i timmar och de som jag tar promenader med. Dem som jag finns för att lyssna på och dem som jag tror mig kunna prata sönder om dom inte ber mig tystna. Vänner? Ja!! Tjejer? Ja!!!.. och killar såklart. Eller det kanske inte är "såklart" för alla?!

Och vet ni? Att om han vore med dig som han var mot alla andra, varför är han då singel om han är så bra? Har han bara haft oturen att inte hitta rätt? Har han vart en skit han med? Eller har han träffat på nån idiot? Jag tror stenhårt på att man kan älska någon som inte är bra för en. Antingen aldrig varit eller utvecklas till en skitstövell. Sen att han är en goding i dina ögon är inte konstigt, du har bara haft turen att slippa den sidan av honom. Vad som lockar fram den, eller helt enkelt bara vem, det har inte han eller du och minst av allt jag en aning om.. Det står inte i någon bok eller finns studier om.

Det ända jag helt stensäkert vet är att vi inte kan vara någon annan än den vi faktiskt är.. det finns inga "men om", du är du! på gott å ont såklart

Jag säger bara kanotpolo!!

Jag blir så ledsen. Inte för min skull för vad bryr jag mig om landslag och att sporten blir större i sverige? Nej det där var väl inte helt sant heller eller hur!!!! Men vad håller dom på med? Det jag egentligen läste där var att de vill ha 2 damlag i överdelen av sverige och 2 lag i nederdelen av landet. Och att de 2 bästa lagen ska bli ett gemensamt landslag på 10 tjejer. Fast vänta nu.. är det bra?!?! Nu vart jag osäker.. Hur ska jag egentligen tolka detta? Som att dom vill döda köping eller hitta motivation i sporten? Döda dampolon i mellansverige? För inte menar dom det väl som nått positivt? Tolkas vitt å brett! Men då jag, som skulle tycka det var kul med tester och att kämpa för att mina vänner ska få vara med. Om nu jag inte är nå sugen på att rocka av motspelarna plaseringar på ett EM, vart blir jag? Om vi nu skulle platsa i topp 2 i sverige? Vi i härliga fallfärdiga köping..

ja vi börjar ju med den här lilla detaljen, vill jag träna för det?

Å, det här är inte den bästa fredagsfunderingen jag haft på länge.. Det var inte detta jag ville läsa i min mejl när jag rensade mellan mejlen i en överfull inbox som inte fått sig en insikt på månader.

Allt behöver kärlek och jag har lixom fullt upp med mig själv i allmänhet. Jag vill som vanligt för mycket.. En ev satsning på att faktiskt bli någolunda bra igen var inte en av de tankarna jag hade på listan "mål 2014" mer än på klubbnivå. Måste visst gå igenom den funderingen återigen. Ännu en gång..

 

I morgon ska jag umgås med en Björn som jag inte gjort på evigheter. Skulle kunna säga att det var på tiden helt enkelt!! Och där får jag bolla bra är jag rätt säker på!!

Före det ska det sovas en massa sköna timmar, tas någon form av träning och sen ge mig ut i civilisationen med den här Björn och se vad dagen ger oss. Glo folk och bara var som förr ska bli härligt! Åka tåg ska jag göra, bara fjuttiga minuter. Men jag älskar att åka tåg!

Nog om allt detta, det är morgondagen. Nu ska jag se till att sova förbannat gott och hoppas att dagens gympass inte plågar min rygg i sömnen med. Vad är det med min kropp? Livet är bannemej fullt med frågor...
Antingen ställer man dom och vet att få av dem får svar, eller så lever man inte ett liv där man inte ställer frågor utan konstaterar istället.

 

God natt på er//Elin

 

 

Ibland snubblar jag och vill bara ligga kvar där och kvävas i min självömkan och tårar. För någonstans i mig tror jag att det ska dyka upp en människa i mitt liv som ska rädda mig från min fruktansvärda ensamhet. Någon som stannar upp ur sitt perfekta liv och ser ner på mig där jag ligger som en våt fläck av misslyckande och räcker mig sin hand. Och allt är sååå perfekt..

I VILKEN J*VLA DRÖM DÅ????

Vad är det här? Visst jag kan med vara patetisk. Jag är oxå människa!!! Men hur ska någon ens lägga märke till en människa som antingen inte syns å gör sig synlig för någon alls eller bara sitter i sin egen pina och tycker allmänt synd om sig själv? Vem kliver fram till en sån människa? Vem ser en patetisk typ som antingen inte rör sig utanför gränserna eller sitter i ett hörn och gömmer sig? Vem vill möta en människa som baar ser problem i sitt liv och bara letar efter räddning?

Det är Ditt liv och ingen annans. Alla lever i en berg å dalbana, lycklig som olycklig. Men att rota sig i det man misstror är som att gräva sin grav. Eller tror Du att det kommer komma en räddare på en vit springare och lyfta upp dig bredvid och alla problem är över? Det finns alltid problem.. det finns alltid hinder. Det är aldrig perfekt 24timmar om dygnet, 7dagar i veckan, resten av ditt liv. ALDRIG!

Det enda du behöver göra är att lära dig leva med dig själv och göra det bästa för dig i nuet och förbereda för en framtid. Umgås, hitta på saker, sitt i soffan och var själv, krama på din familj och stötta dina vänner. Stanna aldrig i ensamheten, den förstör det där glittret i dina ögon. Låt aldrig någon behandla dig dåligt för det är du aldrig värd, och det får ditt inre att misstro den dagen du hittar rätt. Låt inte lätta tillflyktsvägar få din tid att gå förfort, stanna upp och var närvarande i nuet, för någon annanstans vill du inte vara. Du vill inte missa när det där som kommer äntligen händer.

 

Livet handlar inte bara om en sak! Det handlar om att faktiskt leva det...

 

Familjen..

Den man har, dom man saknar och bland det viktigaste, den man skaffar sig själv!

 

Idag har jag börjat mitt syndande igen mina vänner. Ett syndande jag inte tänker uttala för er någonsin. Sommaren är över och människor startar sina nya liv och drar ifrån sommarberusningen som sköljt över dem och fått allt att vara så perfekt en stund. Själv har jag bonat in mig i min lilla lägenhet, säger big fu**ing NO när jag inte vill det som inte passar mig och jag tar mig dit jag känner. Det handlar väldigt lite om andra människor just nu, mot vad det gjort tidigare. ni kan inte ana, fast ni kanske har ett hum

Ändå startar jag beroenden jag inte vet vart dom kommer leda. Kanske är det bra.. Jag tar mig hellre ett steg fel än säger att jag "gjort allt perfekt" ,men att något saknas. Gör inget som inte min snabbfot skulle ha gjort. Jag är grym bara helt enkelt! 

Jag såg ett stjärnfall när jag satt ute på min balkong i natten. En ensam sten som nådde atmosfären för att brinna upp framför mina ögon. Jag gillar fortfarande stjärnorna, det går inte att komma ifrån och jag har ett väldigt fint läge att göra det från. Sitta under mina filtar och bara andas in den friska stadsluften med alla sin plåga och avgaser. Det är det här jag har och det funkar. I mörkret! 

 

Hittade den första reklamen på länge som faktiskt gjort ett kanonintryck på mig. Kan vara låten, kan vara samligen av alla underbara intryck dom filmat. Kan vara rösten som framför budskapet om okänsla. Eller ger den mig fler drömmar? Den är iallafall toppen och en reklam som jag älskade!! (kommer inte skaffa TiVo för det dock, av den enkla anledningen att jag aldrig ser på tv ;) )

 

 

Det är lördag natt och musiken strömmar ur mina högtalare i takt med alla tankar om mänskligheten som cirkulerar i mitt huvud. Det är spännande, påfrästande och roligt att vara den här tänkaren som jag är. Päfrästande när jag blir trött och alla idioter tar sig in i mig och krossar mig med sina korkhammare. Spännande när jag ser så mycket annat än vad de som bara går igenom sina liv och sköter bara sitt. Och roligt då det är som ett osund intresse som fängslar mig och får mig extra motiverad att kliva upp ur sängen för att se vad alla bjuder på för show idag. Denna vecka har jag lärt mig att fast jag vill lita på vissa människor som om dom vore familj så måste man sluta sig när det bevisas gång på gång vara mer öppet det man vill hålla för vissa än vad man vill. Och även att jag måste återgå till min fina bålträning för att inte vara skadad november månad detta år med. Jag har tappat i stort all motivation som handlar om att peppa andra och bli peppad av andra. Det finns inget i det som motiverar. Jag känner bara för att vara jag när jag tar mig mot mitt mål. Jag har blivit stark i år mina bloggläsare. Det är bara det där tröstätandet som slår till som en blixt av ingen anledning alls som jag måste sluta med bums. Capisch?

 

Avslutar denna natt med en del ur den text jag nynnat på hela dagen. Intryck..

 

 

God natt/E

 

kolla in den här killen..texten! låten! rösten! hoppas han inte blir någon som försvinner i mängden.. det är ju helt fantastisk. Lycka till grabben!!

När han inte ens kunde ge mig en hint och du inte kunde ta det på sms. Jag förstod det. Jag ser det. Jag har vart där. Aldeles för länge. Och dina ord, din beskrivning... Du är så damaged snygging. Ända in i de djupaste delarna av ditt hjärta. Du har en bra bit kvar av vägen, vägen jag faktiskt trodde du hade lämnat. Vem lurar du mer än dig själv? Jag tror du faktiskt trodde på det själv en stud med. Men vad hände? Du var stark. Du var påväg.. Ensam men ändå påväg vidare. Nu? Dina ord var berättande, undanhållande, informerande och så himla tomma. Tomma och uppgivna. Besvikelse över dig, honom och alla andra. Funderingar blandade med förvirring i någon kamoflerad bubbla av säkerhet. Men ändå var du inte där. Du pratade utan att vara med på plats i det du sa. Varför vet jag inte. Och kanske inte du heller. Som en nykär svävar bort i lycka svävade du bort i det där bubblan byggd av det där jag inte kan sätta fingret på. Vad du fick ut av det och vad du tänker om framöver igentligen kommer jag aldrig få veta. För idag var alkoholångor och förvirring temat. Jag tycker så mycket om dig.. och det gör så ont varje gång. Ont i mig att jag inte kan ta smäll efter smäll åt dig. Han har sumpat min sista tro i er, det vet du. Och jag önskar jag kunde ge dig någon forma av pepp i frågan om honom.. det där som du fiskade efter fast vi båda vet. fast du inte vill. fast du vill. det där du vill. vad är det du vill?