ElinLarsdotter

Snälla, gör det bara lätt för mig. Jag vill inte vandra här med er andra längre.
Jag orkar inte.
Jag orkar inte med att inte betyda någonting längre...

1-1 England vs Ghana.
Nu ska jag ta och sova lite..

Bjuder på lite nostalgi bara ;)

Ibland så tror jag att jag fortfarande lever kvar i min bubbla av sagor, musik och lyckliga slut. Men jag vet så säkert att världen inte funkar så. Hur lätt man än gör det för sig och hur gärna man än vill så går det inte. Se dig själv omkring. Vad är det du ser? Ser du dina vänner/arbetskamrater som de par som "lever lyckliga i alla sina dagar"? Eller har dom en formsvacka, just det här året? Eller är dom påväg att skiljas? Eller nygifta kanske?
Det är en öm värld som alltid verkar ha grönare gräs på andra sidan staketet. Dock tror jag att det som är kärlek kan hålla genom alla väder, över alla hinder och genom all eld. Eller tror jag på det?
Sanningens ögonblick (*trumvirrviell*) Nej.. jag tror faktiskt inte på det. Jag tänker inte ljuga eller försköna värkligheten som jag ser det.
Jag vet att om jag bara bytte synsätt så skulle världen vara en mycket ljusare plats. Att om jag bytte synsätt att se på människor runt mig skulle jag må mycket bättre. Men det är lite hö i maskineriet som inte gör det lika lätt att genomföra skörden av faktan som de korta gånger jag haft "formsvackor" förut.
Mitt "manshateri" är inget man skojjar om längre, det börjar bli fakta, vilket är förbannat irriterande. Och skrattretande. Vad har jag alltid sätt i människan? Hopp, förbättringsmöjligheter och en orginell personlighet. Haha... Japp, det är dax att ta en människobemötandekurs :) :)

Så idag ska det knådas på mig om det blir som planerat. Jag ska låna ut mina inlines till Idisen och sen bara glida resten av dagen, det lilla som kan tänkas finnas klart. Och dricka hinkvis med vatten. Vatten är bra! Ja, vi får väl se vad som hinns med. Nu känns det som snuvan är borta helt, nästan, iallafall.

Nix, jobba sig lite till nu då kanske. Det ser ut att finnas att göra, som vanligt här!!
Så glad att jag har min Mp3 och att jag sprungit av mig endel på innebandyn.

P o K


Den dagen du började tvivla var den dagen jag vände och sakta gick åt andra hållet. Ingen följde efter..

Ja, magvärken gick inte över av Iprenchocken. Börjar frukta att dom lixom vant min kropp med sig. Får byta ett tag nu :P Maten ville upp efter 15 minuter. Det betyder matschema. Vilket betyder mer planerat liv för mig. Aja, jag orkar la inte se på det så jag klagar. Jag tror det kan var bra med. Ett mer uppstyrt liv för elin betyder tydligare linjer och klarare "dötid".. :)
Nej, inte sitta här mer nu. Ögonen går i kors. Kanske skulle tälta på golvet inatt. Det lät förträffligt fint. Japp, så får det bli.

Valsång och sovsäck here i come!!!!!

Ps: Jag önskar ja kunde få så fina magrutor som grabbarna på träningen har. Är riktigt avis faktiskt.. :/ Lite mindre chips kanske :P

Bjuder på en bild på måndagsbuset på jobbet. Han kan visst inte parkera ;) Eller?
Kram och god natt

Sometimes love can come and pass you by
While your busy making plans
Suddenly hit you and then you realize
It's out of your hands, baby you got to understand

You are my heaven on earth
You are my last, my first

Fiiiiint!
Just nu har jag sån magsmärta så jag skulle göra vad som helst för att slippa den. Den lixom hugger och berättar för mig hur mycket den hatar mig. Kanon!!
Men den ska då inte få vinna. I med 2 Ipren och sen iväg på träning. Japp, för maghelvetet blir ändå inte bättre av att ligga här.. Älskar när jag kan bestämma själv. Hatar att kroppen hatar mig bara :(

Du har lixom bosatt dig i min hjärnbalk. men det kan bara vara bra isåfall..
Du påminner mig om att aldrig ragga på jobbet, inte på någon som har någon och aldrig bara släppa in någon på livet utan att själv känna sig insläppt tillbaka..

En flicka sa till sin mamma: Jag tror jag festat, lixom.. klart nu. Har inte riktigt suget. Inte lika roligt.
Mamman svarade: Du festar inte, du dränker sorger...

Med de orden så går jag till sängs. Snart ska jag ut och gå. Här kommer en låt oxå, den bränner i en. Men den är otroligt fin. God natt med er


There were nights when the wind was so cold
That my body froze in bed
If I just listened to it
Right outside the window

There were days when the sun was so cruel
That all the tears turned to dust
And I just knew my eyes were
Drying up forever

I finished crying in the instant that you left
And I can't remember where or when or how
And I banished every memory you and I had ever made

But when you touch me like this
And you hold me like that
I just have to admit
That it's all coming back to me
When I touch you like this
And I hold you like that
It's so hard to believe but
It's all coming back to me
(It's all coming back, it's all coming back to me now)

There were moments of gold
And there were flashes of light
There were things I'd never do again
But then they'd always seemed right
There were nights of endless pleasure
It was more than any laws allow
Baby Baby

If I kiss you like this
And if you whisper like that
It was lost long ago
But it's all coming back to me
If you want me like this
And if you need me like that
It was dead long ago
But it's all coming back to me
It's so hard to resist
And it's all coming back to me
I can barely recall
But it's all coming back to me now
But it's all coming back

There were those empty threats and hollow lies
And whenever you tried to hurt me
I just hurt you even worse
And so much deeper

There were hours that just went on for days
When alone at last we'd count up all the chances
That were lost to us forever

But you were history with the slamming of the door
And I made myself so strong again somehow
And I never wasted any of my time on you since then

But if I touch you like this
And if you kiss me like that
It was so long ago
But it's all coming back to me
If you touch me like this
And if I kiss you like that
It was gone with the wind
But it's all coming back to me
(It's all coming back, it's all coming back to me now)

There were moments of gold
And there were flashes of light
There were things we'd never do again
But then they'd always seemed right
There were nights of endless pleasure
It was more than all your laws allow
Baby, Baby, Baby

When you touch me like this
And when you hold me like that
It was gone with the wind
But it's all coming back to me
When you see me like this
And when I see you like that
Then we see what we want to see
All coming back to me
The flesh and the fantasies
All coming back to me
I can barely recall
But it's all coming back to me now

If you forgive me all this
If I forgive you all that
We forgive and forget
And it's all coming back to me
When you see me like this
And when I see you like that
We see just what we want to see
All coming back to me
The flesh and the fantasies
All coming back to me
I can barely recall but it's all coming back to me now

(It's all coming back to me now)
And when you kiss me like this
(It's all coming back to me now)
And when I touch you like that
(It's all coming back to me now)
If you do it like this
(It's all coming back to me now)
And if we, , ,

Det här är en dag då inget kan gå fel. INGET! Idag tänker jag med sol i sinnet. Och är det någon som kan ändra på det så är det inte du iallafall. För nu är jag svårslagen!!!!
Knarket fick mig att däcka i soffan hos mor och far igår, och jag har sovit tungt...

Och nu är det pepp pepp PEPP som gäller. Ikväll blir jag med bra fylla :)
Men nu är det förstå busstabbellen som gäller och sen dra ihop allt i en väska och ge sig av mig Arboga. Musiken strömmar ur högtalarna, pappa och jag ahr avrt i västerås, handlat allt.. Underbart!
Stress nu...
Kramar

Tagg tagg tagg inför i morgon! Det här blir bra :)
Det är så många jag tycker om som kommer till Jenny i morgon. Så många roliga på ett ställe. Allt är helt fixat förutom det jag ska handla i "ätväg".. Det kommer bli en kanonkväll!!

Snälla snälla, se att jag klarar mig. Jag står och går. Pratar mindre nu igen. Men det är jag! Spar mina ord till nått större än mig själv. Det här blir bra, jag lovar. Jag vet att jag är skör och sårbar. Men sluta linda in mig i någon falsk skyddande såpbubbla som ändå kommer spricka snart. Ge mig inte massa fina ord som inte är annat än ord. Ord ni tror är bra för mig. Förstår ni inte att jag vill lära, inte plastas in i bubbelplast för att ni är rädd att jag ska bli kantstött..
Titta gärna in i min värld ibland, ni är alltid varmt välkomna. ALLTID! Men lev ert liv. Var glada. Dela med er av allt det glada! Tänk på er själva.. Jag ville stå på egna ben och nu har jag chansernas chans. Låt mig ta den chansen.. Låt mig ta den möjligheten.. Och låt inte mitt tynga ner er till havets botten med min ynkliga självömkan..
Igår blev jag informerad om att jag inte kan vara missnöjd med min tillvaro för att jag hade allt.. Jag KAN INTE hålla med. Jag har inte.. Snälla förstå det!

Mitt hår är rött nu föresten. Eller ja, mörkrött-brunt aktigt. Men rödare än det brukar ;)  Jag gilalr det. Ännu en förvandling i eliniheten. Ännu en förvandling som snart är bortblåst.
Jag gillar det. Tyckte det vart bra. Frågan är om jag passar i det på riktigt eller om det bara sägs vara fint. Nu är jag igång igen.. Men det är så jag tänker..
Här kommer bilder.. Före:

Efter:

Ja, jag kanske inte tycker att det är riktigt sådär rött i vanligt daxljus. Men skillnad är det allt :)

Å här sitter jag, med en miljon fottoidéer. Det bara kryper i fingrarna på mig. Men nej, det får la bli en gång när allt är förberätt för det. Tyvärr. Å, nu kom jag på det roliga: Betala räkningar och se hur mcyekt jag kan lägga på en kamera denna månad. Kanske kanske att det blir till att slå te ;) *hoppas*

Men helt ärligt ska jag nog bara krypa ner i min soffa, lägga över mig värmefilten på max och titta på film natten lång. Skriva och bara tänka sönder lite till. Japp, så blir det nog. Om jag har tur är jag färdigtänkt i morgon då.. (troligt? nooooot!)

Aja, får la se vad det blir. Har iallafall köpt knark för att ev kunna fixa min sömn idag. Det känns kanon. Hoppas det hjälper..
Ni hör nog av mig snart igen//Elin

Tiden går såå sakta. Jag hinner inget. Känner ingen skillnad, men ändå är det slutet av mars redan. Vad gör jag med mitt liv? Vad visar jag att jag vill ha i mitt liv?

En konstig känsla har krypit genom mig hela dagen i dag till och från
Eller konstig kanske den inte är.. Ovan och oplacerbar snarare.
Känner mig inte riktigt hundra på det här, men vet inte om jag ska slå i en broms och backa eller bara ser vart backen för mig.. Och inte får jag nått svar på den frågan av att sitta här.
Jag lovade dig att sova, och det ska jag hålla!
God natt

God eftermiddag!
Solen lyser rakt in i min lägenhet och jag älskar det. Synd att den inte är ett litet hus med vita knutar på landet så jag kunde sitta på gräsmattan i en solstol och skriva just nu..

Har handlat med MammaMu nyss. Pratat pratat pratat. Drinkarna för helgen, kärlek, människor, alkohol, chips, känslor. Ja, lite ytligt om allt möjligt och ingenting.. Och hon visade mig mitt nya "provo"-paradis. Kör helhjärtat laktosfritt. Jag vet jag ska ringa läkaren och fixa tid men jag ger det till måndag. Så ny är det bara laktosfritt. Ska hitta glass och andra saker laktosfritt hem till Jennys fest på lördag oxå. Så jag blir 100%.
Men jag drar på det lite. Tänk om jag kommer dit och dom säger Men lilla gumman, det är bara en mage du skaffat dig.. då kommer jag vilja krypa genom jorden :S
Men här är mina nya vänner iallafall! LAKTOSFRI KESO!!!! <3 (trodde jag drömde)



Satt och funderade på vad musiken betyder för mig. I mitt liv. Min tolkning. Jag tolkar ju absolut inte låtarna jag spelar på samma sätt som många andra runt mig. Såklart finns det någon som tolkar det som jag (någolunda) med. Men det är spännande. Just musik, som inte spelar så stor roll hur andra tolkar för mig, är ett fritt forum där jag kan tänka och fundera utan att bli upprörd och springa iväg från verkligheten..

Har haft "Alkohol och andra droger" utbildning idag. Lite igår eftermiddag med men avslutade kursen idag på eftermiddagen. Jag tycker sånt är intressant. Och mannen som höll i det hela hade garanterat den sövande röst jag hade blivit förvarnad för. Men det gjorde mig faktiskt inget denna gång. För farbrorn påminde mig om en tidigare gymnasielärare och hans sätt att berätta och tala ur "jag" perspektiv, fast det inte var om honom, fick mig garanterat att hänga med och vara aktiv.
Så som jag sa till Snabbfot så är jag nära att vara alkoholist.. Eller? Eh, jag vet inte. Jag anser att det är långt dit. Jag vet att jag gjort många farliga missar som garanterat kan tolkas som svårt missbruk. Som att jag är sjuk. Men jag vet samtidigt att det är för att jag inte är hel. Det jag satt och tänkte på mest var den delen med vad som försvinner och vad man kan skada med sitt alkoholbetende. Mina vänner.. (bla)
Jag har slitit hårt på dem. Jag gör det fortfarande... :/
Slutade halv 3 och fick skjuss till jobbet där jag redde ut de sista konstigheterna i det som ska börja packas. Som skulle ha börja packas, men som jag vart helt lost i. Hatar det. Slitit mitt hår många timmar på jobbet denna vecka över det jag lyckas snurrat till. Om jag ska se ljust på det så har jag lärt mig av mina missar rätt hårt nu. Och jag ska göra om allt så jag förstår bättre. Ordningen i mappar, trycka på det jag insett nu var viktigt och vara mer ego i mitt jobb så jag visar att jag faktiskt kan. För det kan jag.. bara det inte ska vara nya arbetssätt hela tiden..
Så jag älskade att springa runt och jobba i mina civila kläder och tygsommarskona (gud förbjude) jag plockade fram i morsen. Inte okej, men såå underbart. Det var jag! Ska se om jag hittar min stora jobbflectröja här hemma. Den är borta och jag saknar den. Vill gömma mig i mina stora kläder på jobbet med. Känna mig bekvämare..

Så har jag idag tagit steg ett mot något bättre. Jag är nöjd på nått vis, men så nervös så jag vet inte vilken fot jag ska stå på. Kan inte tänka på det utan att börja skaka. Det lääär inte gå att sova inatt... Det ska tas upp i morgon. Skiter sig det så finns det fler vägar att gå, men nu prövar jag den som får mig att känna mig minst obekväm. Och jag vet inte om det blir bra. Vad jag får för konsekvenser eller om jag kommer få nått ut av det. Men för första gången på länge hoppar jag. Och denna gång är det sådär långt till marken igen, och jag vet att jag inte lärt mig flyga än. Men nu får jag se om armarna jag hoppar mot kan fånga eller om det kommer svida..
Bara vänta och se..

Nu ska jag låta maten smälta lite i min mage och sen ska jag ta på mig kläder för en lååång prommenad i snabbt tempo. Rörelse är iallafall inget jag ska sluta eller ändra på. Möjligen till att bli mer! Solen hinner säkert gå ner, men det gör inget. Förkylningen vill inte lämna min snok men jag kan inte sitta och vänta på bättre tider för det. Jag måste uuuut. Frisk luft har ingen människa dött av..

Avslutar med att erkänna att jag jobbade hårt på den här bloggen. Men visst gjorde jag den bra :)
Nu ska hon hitta lite ny musik och plocka lite (som vanligt) i sitt bo.
//El

Dum spiro spero
Så länge jag andas hoppas jag

(gillar den MaMuu :* )



" ..jag ska aldrig mer säga sanningen
till nån som saknar förmåga att förstå.."



En vän skrev såhär idag..
"du vet hur det är
jag släpper din hand
och lämnar dig där.."

klockren människa

Vi sätter oss ner
Utan ett ord
Som så många gånger förut, du beställer ett glas vin och jag en kopp te

Och fast vi båda vill
Mer än någonting annat
Så står det skrivet i pannan att man väcker en ångest när man släcker en annan

Vi har blivit som dom
Någon tittar på oss
Är det min tanke hon ser eller dina röda kinder som avslöjar mer

Vi har blivit som dom
Som aldrig får bli
Som sitter tyst på nått café, ingen får ju se att han är gift och hon är fri

När jag går därifrån
Och du håller kvar
Så vet vi båda två att det är såhär man mår när man hemligheter har

När jag går därifrån
Utan ett ord
Så vet vi båda två.. mmm

När jag går därifrån
Utan ett ord
Så vet vi båda två.. mmm

varför är jag så skör?
blir tokig på att jag bara vill krypa ihop i en pöl på golvet och vänta på att livet går ur mig.. varför inte? Startade min Melissa Horn musik och funderar på vad jag ska göra för bravad idag. Borde fixa det sista lilla i lägenheten och avsluta med att flytta ut alla onyttigheter jag inte får äta in i ett enda skåp så det blir hänglås på skiten..
Och på det korka upp en av litersflaskorna och smutta på hela kvällen. Det vore inte fel..

I morse fick jag goda nyheter. Jag hoppad högt och kände att leendet jag drog på mig var äckta och skönt. En känsla av att jag var påväg tillbaka. Men nej.. verkligheten slog tillbaka som så många gånger förr..
Hon är glad min vän. Men jag vet att kärleken gör en blind.. Oj, vad jag vet att pirret lägger sig för ögonen som ett skyddande nät, som filter i öronen för den eventuella sanningen och som en väska på ryggen som man har med sig med bortförklaringar på "påhopp"/påståenden som inte behöver bortförklaras egentligen..
Men jag hoppas. För hennes skull. Jag hoppas så på er gumman :*

Är det så att alla människor lever i sina "utåtvackra" förhållanden? Ska allt alltid se perfekt ut inför andra? Söka avensjuka? Ha det finaste huset, underbaraste kärleksbilderna på vad dom gjort och aldrig visa en uns av osämja för någon? Eller ska det ljugas så fort man öppnar munnen? För att det ska vara snällt? Eller för att det ska vara "för hennes/hans skull"? Eller för att skydda det man har... tror sig ha.
Jag SPYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYR!!!!!!
Falska, äckliga, värld.
Ärlighet är en styrka. Att stå för den man är och att man inte är perfekt är stort. Men det här svensonsamhället som ska lysa upp hur "perfekt" allt är är ju sjukligt.
Gräset är alltid grönar på den andra sidan

Jag skrev så fina saker i går. Skrev dom till någon som behövde dem. En vän som behövde höra det positiva med att våga hoppa. Att våga satsa på den andra. Våga släppa marken under sina fötter för att hamna någonstans där man inte har någon säkerhet kvar.. Våga lita på sina känslor och en annan människa.
För hur ska man veta? Vad som är sant? Vad som är viktigt? Hur det kommer gå..?
Det gör ingen. Ingen vet. Inte du, inte jag.. Vem det än är så kan ingen veta hur personen är i ett förhållande. Du kan känt personen i flera år, veta dens djupaste hemligheter, delat bra och dåliga stunder med personen. Ändå kan ingen veta vad som kommer hända..
Jag hatar ovisheten. Hatar att se lögnen i ansiktet och tro mig se sanning.
Jag kan inte människan. Jag är för godtrogen och just nu hatar jag min själv så innerligt för just det. Jag vill helt enkelt inte vara så. Men jag är och det borde jag med ha insett efter all denna tid.. Det som så mycket annat..

Frågan är om det är allt jag ser nu, hur allt funkar, som är det som får mig må som jag gör, eller om det är mig själv som fortfarande äcklar mig..? Jag vet inte. Och vet inte om jag vill veta.. Vet inte om det hjälper..

Ska läsa mina böcker igen kanske. Eller dra fram alla småprojekt och beundra dem. Dom blir aldrig klara. Dom vart inte då och kommer inte bli idag heller. Jag har inte lugnet. Inte förmågan att skapa. Inte förmågan att röra i färgen som jag förut älskade så innerligt. Tar bort den, och känslorna, från det som alla andra. Allt och alla. Förutom min familj.. Oj vad jag älskar min familj..

Inget kommer bli gjort! Inte idag heller. Ett par skor kanske...


Erkänner det nu så är det gjort, jag vill tillbaka. Vill inte vara här...

Jag sitter ensam högt upp på taken
Vad har jag gjort? Du håller mig vaken
Med längtande blick jag ser ut i världen
Mörk och svårjobbad är den
Himlen blir lila och mina ögon tunga
Kom igen min värld, dansa! Gunga!

Det krusas kärlek i luften för en vän till mig. Helt underbart och precis det jag behöver just nu (ego jag).. Hoppas hon kommer förbi och pratar och är glad ikväll. Hoppas hoppas allt går bra där nu.. Håller tummarna!!

Och föresten så borde ni få se det nya miraklet som är påväg.. Här kommer bildbevis och allt!!
Så HAHA på er som tycker jag är smal.. *lipar*

Kliver så lätt omkring som det bara går. Varför? Jo, jag är så otroligt känslig för tå klivningar (idag) och vill därför inte kliva på någon annans tå heller. Som man vill bli behandlad ska man behandla andra 
Känner att min värld är glad idag, men att den hänger på en mycket skör tråd. Ikväll är det jag mot mitsarna igen. Dom är otroligt saknade. Vill få ur mig alla konstiga hemska känslor som klamrar sig fast runt halsen på mig.
Min 5 timmars prommenad i lördags var garanterat nått jag behövde, fast det gick så sakta så fötterna vart båda dyngsura och ömma. Det vart en fri känsla. Jag gick där, ensam och bara var jag. Ingen musik som skaver in konstiga saker i skallen på en. Nej bara hundar och jag. Envisa hundar, men endå..

Jag skulle behöva kramas i flera timmar. Bara ligga och bara.. Nej, det blir täcket ikväll som får "lida". Nej, värmefilten <3 jag är nog bara trött.. Nu igen..

Jag fick ett fiffigt uttalande idag..
"det finns aldrig tid att göra det rätt, men det finns alltid tid att göra om det"
Allt som skrivs, sägs och visas är en tolkningsfråga. Världen är en snurrande svär där alla är olika. Alla tänker, tycker och är olika. Inget blir som man vill. Inget tolkas som man hoppas och inget är lätt.
Men sen kan man tänka att man är okrossbar. Att det är mitt sätt som jag hade tänkt det som räknas och att om någon vill vara neggativ så är det deras problem. Om någon vill tolka det elakt är det deras sak.
Varför har jag blivit till ett litet plangton som inte är nått. Bara försöker sticka faran, men inte lyckas, gång på gång.. En överblommad blomma som tappar ett kronblad såfort någon rör mig?

I morse var solen inte där när jag gick min prommenad. Den gömde sig bakom målnen och ville inte säga hej. Jag gick där i min egen värld, så fort jag kunde utan att få torrhostanfall. Det var friskt, och första gången sen jag kom hem som morgonkylan gjorde mig lite glad. Det var skönt och jag sög in luften i hela kroppen. Fritt och trevligt. Men ingen sol. Ingen sol alls..
Så lite grått och tråkigt.. men i morgon kanske det vill vara lite sol igen :)

Nu är rasten slut och dax att sätta igång med lite jobb igen!!
Ha en fortsatt bra dag//Elin 

Arg på kroppens alla tokspel. Varför har jag flimmrande huvudvärk? Varför ömmar höfterna på ett nytt mindre spännande sätt? Och varför i hela världen har jag ont i korsryggen? Ghaaaah...

Nej, nu ger jag upp. Jag ska lära mig flyga. Trött på att dragningskraften av allt skit som finns överallt håller ner mig. Jag ska flyga och det högt. Haha, tro det eller ej, men jag har redan börjat planera nästa tripp ut i världen. Det ska bli så länge som möjligt och innehålla så lite som möjligt. Bara vara som en dröm av det slag jag behövar just då. Som denna gång, på ett ungefär..
Mer snorkling helt klart. Så jag ska söka och finna :)

Idag har jag städat ur det hundarna lämnade kvar i min lägenhet. Jag har tvättat och dammsugit och dammat och vädrat som aldrig förr. Det ihop med den nya möbleringen vart mycket bra. Skönt faktiskt.. Men som vanligt är jag inte helt klar.. Bara nästan, så jag hinner stöka ner allt igen innan jag är klar.. :/ Elin fenomen ut i fingertopparna..

Jag är så trött så ögonen går i kors. Tror inte min teori om värktabletter, vatten, mat och motion och rörelse var det min kropp ville ha nu när den inte är helt frisk. Men det är det den får så det är bara att kämpa på.
Nu ska jag sätta på musik som sitter där den ska och bädda ner mig under mina filtar och täcket. Hoppas på att få sova och inte drömma nått. John Blund, får jag önska en god natts sömn?! Ögonfransar och stjärfall funkar inte, så jag skickar ut önskemålet såhär till allt och inget.

Så detta är dagens låt. Lyssna och njut. Du gör det antagligen inte på mitt sett, men du är heller inte jag.. Så varsågod! :)

sooooool! Igår fick den mig att vilja ut och aldrig kliva innan för en dörr igen. Bygga mig en liten kojja och sova sovsäck fram tills i höst någon gång. Tyvärr funkar det inte så.. Inget funkar som det skulle kunna...

Jag, dagens outfitt då? Mer än trosor, mindre än vinteroverall och tillräckligt för att inte få bakslag på förkylningen. Så vad har jag i garderoben som funkar så? Hm, får klura på det i duschen snart. Sovit några timmar mer i sträck denna natt. Men fortfarande inte okej sömn. Men som jag började skriva, mer sömn: bättre. Det går åt rätt håll ;) :)

Musiken är på i lägenheten. Det ska bli lite städat här. Detta är den första söndagen på hemmaplan när jag har lite energi och nu har jag valt bort träningarna idag så det är bara attt köra här hemma. Lite sol borde jag med ge mig själv. Men först grovstäda. Och diska. Har massa disk, och jag som inte ensa vart hemma :P

Nej nu in i duschen. Underbart!!

Kram kram

Jag är klassad som idiotiskt dålig datanörd.
Men, endel saker är nog inte ämnade att sägas 2 gånger..

Nu, ut i solen!

Blå blå himmel. Vacker vit snö på många av trädens kala grenar och frost på bilarna och asfalten. Hade nog inte riktigt i tanken att jag skulle vara fullt så nöjd med den utsikten som jag faktiskt känner att jag är just nu..

Det är lördag. Kom hem i torsdags kväll. Jag har sovit hemma 2 nätter. Och naturligtvis så är inte sömnen där. Som på ett trollslag så vaknar jag gång på gång upp ur sömnen. Men nu spänd i hela kroppen, som kramp, så jag måste går en sväng i lägenheten. Jag skyller allt på förkylningen. Och alla värtabletter som jag fått för mig att dom ska hjälpa mig. Och så är det också helt uppenbart att jag tänker aldeles för mycket när jag är på hemmaplan igen..

Efter en 6timmars arbetsdag så är plötsligt kommande helger uppbokade många av dem igen. Blä, så här får det bara inte vara.. Och så har jag fått en bra tanke igår som slog allt. Den gjorde saker så klara, på ett sett som känns kanon. Jag kanske har hittat en väg endå?! Vi får la se..

Möblerade om i min lilla Etta igår. Städade av och tvättade. Det vart helt okej, faktiskt. Fick lite hjälp av min bror och Pudding och Bamse hjälpte naturligtvis till dom med på sitt sätt. Oftast genom att ligga mitt i händelsernas centrum, men oxå med att spela med svansen på spritflaskorna från flyget och lägga huvudet i mitt knä när jag trött av förkylning och resa sjönk ner på golvet för att andas lite.
Jag har alltså 2 fyrbenta vänner här som jag tycker jag har skötit om riktigt bra. Vi tog en nattprommenad vid 2 tiden igår innan jag och dom slocknade. Nu har dom fått mat och Pudding sin allergimedicin i ögat. Så snäll och lydig. Jag har ätit riktig mat till frukost. Allt för att bli frisk så fort som möjligt så jag kan börja med "operation hula hula". Ska berätta om den senare...

Nu ska jag ta och hoppa in i duschen en snabbis och plocka ihop mig och min kamera för att jag och mina 2 vänner ska gå ut på bygden till mina föräldrar. Det ska bli skönt med en prommenad. En lång fin väg, en solig och vacker dag som denna. Tänka lite, och bara bara vara jag i några timmar. Det ska bli riktigt skön och frisk luft är bra mot förkylningar har jag hört.

Ha det underbart sålänge!

Det har hant mycket har.
Provat pa att inte tanka utan lasa mig bort till "andras" varldar genom bockerna istallet.
Kant pa utelivet, vilket vi ska gora ikvall med. Gillart! Prata lite svenska och dricka mina drinkar (och jag tanker bara pa mig!!)
Hoppat Bungy jump. Jag har hoppat Bungy. Eller ja, jag vart puttad lite fint och jag skrek rakt ut, men det var helt klart bara av ren skar lycka. Vilken obeskrivlig kansla... Finns pa dvd for den som vill se det hela. Bara utvalda far ju dock dela det hela med mig!
Jag sover som ett barn. Eller jag forsoker intala mig det iallafall. Sover iallafall mer an hemma. Pa natterna efter att kacklat sonder varje liten tanke. Vid poolen och vaknar varm och svattig, staller mig upp, gar 2 steg och sen ar jag i poolen. Upp igen och sova vidare, med musik i mina oron..

Nu ar sista onskan bara mer sol dom sista dagaran, eftersom det vart malnigt sen i mandags.. :(
Och sen vill jag beratta att monen har, den ser ut som kattens leende i den tecknade alice i underlandet. Jag alskart!!!! Ska se till att ta natt fint kort pa den...

Och sist men inte minst: JAG HAR LYCKATS MED DET OFORLATLIGA; FORMATERAT MINNESKORTET I KAMERAN.
loste det sa gott jag kunder genom att kopa ett nytt och hoppas kunna trolla ner jag kommer hem med lite hjalp. Hoppas hoppas HOPPAS!!!!!!!!!!! (har ont i magen)

Kram pa er dar hemma

Det är helt galet illa att jag inte känner suget att åka. Vad har hänt? När tappade jag tråden?
Tror mycket är för att jag faktiskt inte kan träffa min familj innan jag åker då dom är så jätte sjuka som dom är. Det funkar ju inte om jag ska ha mina 2 veckor i solen dyngförkyld. Nix pix..
Men jag saknar dom ju redan nu... :/
Sen att jobbet bara är en enda röra är ju inte så trevligt att läman bakomsig. Dock verkar det som att det löst sig på bästa sätt nu, men ändå inte nöjd. Det är aldeles för mycket för att lugnet ska lägga sig för mig.

Och packat. Jag har INTE packat. Haha, det är så illa som det kan bli. Men har skrivit ner lite saker och plockat fram basen, minus badkläder. Och det mesta finns att köpa, så inte så orolig. Inte än.. :P

Nu ska jag jobba vidare lite. Har spelat innebandy idag och det är ju iallafall jätte skönt att ha fått vara med på en gång innan jag åker. Får se hur mycket jag gått upp i vikt, hur mycekt jag tappat och om jag har någon antydan till kondis kvar när jag kommer hem :P
Men men, jobba lite mer och sen hemmåt för dagens alla syslor och aktiviteter!

Kramar//Elin