Bland galenpannor och rödlöss

Ibland trivs jag på jobbet lite mer extra än en vanlig dag. Idag är en sån. Det är skön stämning (minus mitt hopplösa utbrott på kartongerna som inte ville stämma för fem öre) och det händer saker. Jag kastar av mig jobb samtidigt som det hittas nya.

Jag har lite mycket i huvudet har jag insett. Måste börja skriva ner mer istället för att bära på det. När man glömmer de lättaste saker och de som betyder mycket, då är det dax för en ny taktik.
Så önskar jag mig lite sol. Kan det gå att få? Skulle vara ok vid kl 13 i morgon ca. Då skulle jag kunna ta och gå mot innebandyn och bli uppplockad efter en timme. Jag skulle gilla det. Om det vere sol!

Och mina nya fina snowboard kläder har trillat in idag så det blir hem och pröva dem nu snart. Kliar i fingrarna av nyfikenhet. Och jag hoppas så jag hoppas att det inte är för smått. Skulle bli för ledsen då :/

Och påtal om fingrar så är det blåmärken på knogarna idag. Jag gillar det. Gillar att träna utan handskar. Blåmärkerna går över rätt fort och handlederna behöver spännas mer då dom inte får någon stöttning av handskarna. Känns mer "äkta" på något vis. Dock kan jag inte ta i lika mycket, men det som så mycket annat är väl en uppträningsfråga.
Och min käke. Jag fnittrar såfort jag tänker på det. Mötte inte de 2 första höga sparkarna Grob fick till så jag slog mig själv på käken bak vid örat. Vakna till av första smällen och konstaterade att det gick bra, andra vart det jävlaranamma och sen var jag med i matchen, så de där med smärta glömde jag snabbt. Har inga blåmärken (tack och bock) men är öm som satan och lite svullen. Busigt!

Och nu är björndiskutionen igång här på jobbet och automatiskt dras vargen in med. Och inte är det någon från Lisjötrakten som gapar om det. Nej nej, Arbogabon beklagar sig över att det finns björn och varg i skogarna hemma hos mina föräldrar. Det är ju så man vill gråta ibland. Men klagas det kan det och denna gång var det bara trevligt att det inte handlade om jobbet, så inte ska jag klaga :P
Personligen tycker jag inte det är något problem att björnen vandrar förbi. Inte vargen heller. Det är tråkigt att den tar våra hundar och särskilt jackthundarna är det risk för. Det är även synd att man känner sig lite mer osäker i skogen. Men när dom då kommer in på vår tomt, då blir det en helt annan diskussion. Människan har kunnat leva med den hatkärlek vi haft till varg och björn förrut. Inte ska dom behöva drivas bort. Finns väl plats för alla, eller?!
Aj aj, nu har jag lagt mig i de här så djupa och hemska ämnet. Och i ärlighetens namn så tycker jag det är synd att inte allt kan leva i harmoni på ett annat sätt än nu. Så, min del i "klampa i klaveret" är gjort för denna gång.
Får se om det blir avrättningsskott i nacken eller om jag överlever natten..

Klart slut, på en stund!
//Elin
den grönklädde

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0