Håll hårt i din goda vän..
Idag har jag tänkt mycket på vad det är som gör mitt arbete till en helt okej arbetsplats. För så hemsk kan den väll inte vara eftersom jag jobbar kvar. Svåret är såklart nej.. Men, sen är det även så att jag inte har utbildning till något annat (eller detta) så att ge sig ut i bemanningssvängen igen är ju som att hugga huvudet av mig och gå runt utan i denna vajjande arbetsvärld. Det bör dock inte vara ett hinder om detta verkligen inte skulle passa mig. Mågot måste det ju finnas innanför dessa väggar endå..
Min arbetsplats är så pass bra som den är för att jag har så mycket underbara människor jag tycker om där. Självklart älskar jag inte alla och garanterat inte alltid.. Men många är människor jag inte vill klara mig utan. Endel vill jag vara mer vän med än jag någonsin kommer bli, antingen för att den andra parten inte tycker lika om mig eller helt enkelt för att det är en kemisk omöjlighet. Andra försöker jag inte engagera mig i så att jag inte blir lika kollrig i kolan som dom är. Men endå så är fruktsalladen godast som just fruktsallad! Eller hur?! :) Så har vi ju de ståtligt fast stående vännerna i storm som stjärnklara nätter. Dom som ser minuterna innan man behöver en kram. Dom som ger en de där minutrarna att bara vara. Dom som bara ger en liten blink ibland, så är det bra det med! Jag gillar min arbetsplats för att om man ber om hjälp så får man det. Alla vill hjälpas åt.. (dock på sitt eget vis vilket inte alltid är bra..) Jag vet vad jag behöver. Jag behöver en kram, bus och någon att bolla med- CHECK!
Ni behöver inte älska mig, men heller inte se ner eller döma mig..
