ElinLarsdotter

Jag har skapat mig en liten skyddsmur, en mur av feghet, där jag inte vågar lägga hela mitt hopp längre. Den enda människan jag kan sätta krav och förväntningar på utan att bli besviken så det gör sådär ont jag vet att det kan göra, är mig själv. Mig själv kan jag låta bli att svika, men jag kan inte styra alla andra människor. Jag vet inte vad du tänker i morgon, vad du vaknar en morgon och har för ryck eller vad du innerst inne vill. Hur mycket du än säger mig att din dröm är som min så kan jag inte annat än önska att det är så. Jag säger inte att det är rätt. Jag säger inte att det är ett bra sätt att ta itur med mitt tix. Men det är ett sätt jag skyddar mig med. Ett sätt som just för stunden ger mig en trygghet jag behöver.

Idag har jag vart en duktig tjej. Duktig med maten. Snart duktig med träningen. Lite sol kanske? Vart uppe sen halv 5 och sovit middag på det. En stor guldstjärna. Just nu är kl 17,02 här och de andra har just gått för att äta middag. Jag ska med äta lite fast här. Det är alltid sån stress i matsalen. På gruppen. Vet inte vad vi stressar till eller för.. Men det är ett stort ajabaja med stress när man äter, så det är stop med det nu. Lugnt tuggande är det nya ;)

Nej nu får det vara nog, har vart en lång dag och om jag inte tar tag i den snart så kommer det slå över.
Kram på er//Elinen