ElinLarsdotter

Searchgirl idag då.. En så länge inget. Men just som man tänker så brukar det ju skrika till så låter det vara osagt.

 

Jag är uttråkad och inombords stressad över mitt 24timmarspass som började nyss. Känner inte för att klämma och förnedra folk någonsin mer.. VARFÖR?

Aja, det är sista gången någonsin jag behöver göra detta så ska kanske sluta klaga. Men inte än..

 

När man hamnar i ett förhållande kan man ju få bonusbarn, ja ni vet hur det där funkar. Jag har inte stött på något sådant utan i mina förhållande har jag det jag kallar bonusvänner. Dom blir ju mina vänner med, men det är många av dem som man aldrig hade blivit vänner med om det inte vore för sin andra hälft. Jag uppskattar mina bonusvänner och tycker att det är ett bra sätt att se hur ens andra del är och funkar. Får man vara med i gänget är det lixom lättare att leva ihop..

Igår fick jag veta att en bonusvän är sjuk. Väldigt sjuk..

Jag känner henne inte så bra alls, men det känns ändå. Och ännu värre när det är T´s vän och jg inte kan finnas bredvid och lyssna och krama på honom. Och sparka iväg honom för att "hälsa på" och.. ja.. ni är med..

Min syn på sjukhus är så fantastiskt dålig så ni skulle nog inte tro mig om jag berättade som det var. Det man är med om som barn sätter djupa spår. Det är säkert baggisar för er, men när det kommer till min familj är jag ännu mera blåögd och hängiven än jag är till mina vänner.

Så här nerifrån är det med ord jag ska var ett stöd.. fast jag har inga stödjande ord att ge. Och dessutom ska jag ge dom där små orden som betyder nått till en person som jobbar på sjukhus! Kan ni tänka er, min pojkvän jobbar på ett ställe jag aldrig har besökt när min familj vart dålig. Aldrig bra och aldrig dåliga stunder.

Har vart med min mamma en gång till V-ås för att kolla nått viktigt. Minns inte alls vad. Minns bara att jag vill ut därifrån. Läkaren var jätte bra och jag ville lämna mamma där med henne så allt skulle bli bra och jag kunde hämta henne sen. Jag gillar inte golven, väggarna.. inte huset, inte området.

Eh, skitsamma. Det är lite klurigt i mitt huvud över sjukhus just nu.

Skulle iallafall kunna tänka mig ge en njure eller nått annat behövligt till denna bonusvän om det skulle hjälpa henne, precis som T skulle. Räddar det liv hjälper jag såklart till.. vem skulle inte det?

 

Skulle du?

 

Kramar om//Elinen

 

Ps: höst i afghanistan är friska mornar, kalla vindar och soliga dagar. Som hemma, fast med mer sol.. ds