det här var inte lätt
Har nu setat med texten till minnesboken för förrådsgruppen i 2 timmar. Det har blivit inte ens en halv sida. Jag skriver och skriver men måste sudda. Jag vill hitta dom där speciella tillfällena att skriva om som man inte kommer minnas den dagen man tittar i den igen. Några roliga. Finns ju några sorgliga med.. egentligen. Men det är inget som ska skyltas upp.
Antagligen pressar jag mig för mycket. Eller inte antagligen, jag vet att det är så! Ur jag syn skulle jag kunna skriva hur mycket som helst. Men ur gruppperspektiv?! Det är inte lätt när jag första tiden av missionen, då där allt hände, hade huvudet fullt upp med mig själv och hur jag skulle jobba med de speciella personförhållandena vi faktiskt haft och har på förrådet.
Detta är ett uppehåll, för att rensa skallen men jag ser rätt lätt vad det är som maler vidare i mina fingrar och i skallen. Gör ni?! Hihi.. Nu Blir det lunch och kanske lite Rambo att somna till en stund innan det är dax att fortsätta lite lätt. Hittade endel på Google med, men använder säkert fel sökord för total lycka.
Och hur mycket militäriska ord behöver man egentligen ha med? De jag kan kan ju göra min familj snurrig utan att jag tänker på det. Och de orden jag använder är mini morötter mot vad de ingrottade tokmilitärerna använder. Nej, det ska vara på svenska helt enkelt.. Svenssonvarning: Ja tack!
En helt vanlig ovanlig paniklördag i Afghanistan!
Kramar om//Elinen
Kommentarer
Trackback
