ElinLarsdotter

Inte märkvärt gråhårigare (vad jag sätt) men en högre siffra. 1987 blir fler och fler år bakåt i tiden. Studenten, Muck, 4 år på samma företag, Affe närmar sig årsdagen på hemkomsten från sandstormar och vårgrätt regn. (Ja jag skrev och ni läste RÄTT) Tiden går. Tur är kanske det, för inte är jag på den punkten jag hade tänkt mig i min framtid. Men oj vad jag hunnit med saker. Och jag har vuxit mig starkare. Visst har jag mina svagheter, tydliga och sköra på utsidan av kroppen, men det blir bara lättare och lättare att klara av det med. "Du har känslorna på utsidan av kroppen, linda in dig i skyddande bubbelplast"- Bra sagt chefen! Det jag lärt mig är att mina familj är en stor sak jag behöver. Jag får ALDRIG igen prioritera bort dem som jag gjort för flera år sen. Mina vänner är såklart en viktig sak med. Dom finns kvar, dom riktiga är alltid där. Endel inte på och kramar på mig varje dag men endå i omkrets, på sitt sätt och gör mina dagar. Andra finns inpå mig varje dag. Alla har viktiga platser i mitt hjärta och som personer. Lär mig saker! Förstår mig.. Ni är många och på olika nivåer, men jag tycker om er och det hoppas jag ni vet..! Träningen, ja den är en stor del av mitt liv. Jag mår bra av den. Just nu är den väldigt åsidosatt då min bostad behöver bli klar så det inte stör min vilotid runtom träningen. Det är faktiskt ett stort moment för mig som ska tas tag i. Så hösten ska trappa upp min kondis och kropp. Jag är en bra bit påväg från mina affe-kilon och mot alla mina gamla jeans. Och mitt löparmål ser inte heller så omöjligt ut. Jag gillar det, nästan! Kroppen vill ut i spåret. DEN känslan är rätt häftig för mig som hatat allt som låter som löpning förut. Ålders-grej? Hua.. Hahaha!

Jag vet iallafall att i morgon är det 26år sen som jag kom till världen. Skapad av en tyslåten bondpojk och en pinnsmal jänta som alltid klarat sig själv. Dom har gjort ett helt okej jobb! Fast pappa gråter innombords och undrar vart i uppfostran han gjort fel när jag gaddar kroppen bit för bit hela tiden. Och mamma och jag kan skrika elaka saker till varandra och trycka ner varandra i skona när vi tänker som de korkade iditoter vi kan vara ibland. Och pappa, jag vill lära mig allt du kan lära mig, andas, jag vill ha kvar dig länge till. Ta hand om dig! Och mamma, jag vill inte skratta som du, varför har du smittat av dig? Haha ;) Jag är tacksam för allt ni givit mig och ger mig varje dag. Och mina bröder, dom blir bara bättre och bättre varje dag. En familjehedrande tagg nästa gång kanske?! (haha, pappa kände nog den där tanken hela vägen hem)

 

Nej nog klurat om åldern. Hem snart, baka tårta och hämta ut min nya telefon (ja fråga inte, hacka inte, bara läs och förstå :P ) och sen bär det garanterat på fest hos partipinglan M. Sova där och sen upp på dagen D och jobba sig trött igen. Det är härligt med arbete. 1 år äldre. Eller är det egentligen bara 1 dag? Den ni :)

 

Kraaaamar om//E