det nya är tydligen en Elin som är överallt utom just hemma. på konstiga ställen hamnar jag med. planen var en lugn höst och vinter på hemmaplan för att styra upp mig och mitt huvud i allmänhet, men ska nog sluta planera sinnesro med. verkar som ingen planering håller. så jag kör obokat oplanerat oupptagen så mycket det går. skönt..flyr alltså från mitt jobb med alla nya ansikten i "proffsar" brallor. går dom åt höger går jag åt vänster. jag orkar inte.. jag vet att en dag kommer vi stöta ihop och minst någon av dom 10kommer vara trevlig och sen har jag en vän som jag kommer må dåligt över att den tillslut försvinner. från min vardag och säkert ur mitt liv med. jag är inte byggd för att klara sånt. inte just nu och sällan annars. så jag håller mig borta.. Och detta kom otroligt lägligt. men oxå skrämmande likt en situation för 3år sen när jag för första gången träffade den enda människan i världen som jag aldrig mer vill se, höra och önskar all olycka i samma slag. och den tanken är oroande, men endå så skönt osannolik! Är du min vän?Jag har så bra människor runt mig och ställer mig ofta frågan vem som är min vän, om människor förstår hur mycket dom bara genom att finnas vid och för mig betyder och att jag räknar er till mina vänner. jag tror inte det... men så är det!väntar in flyget. det var ju dax igen ja! konstigt år det här. och frågan är såklart; kommer jag fortsätta att flänga å fara såhär?/E
