ElinLarsdotter

 

Ibland snubblar jag och vill bara ligga kvar där och kvävas i min självömkan och tårar. För någonstans i mig tror jag att det ska dyka upp en människa i mitt liv som ska rädda mig från min fruktansvärda ensamhet. Någon som stannar upp ur sitt perfekta liv och ser ner på mig där jag ligger som en våt fläck av misslyckande och räcker mig sin hand. Och allt är sååå perfekt..

I VILKEN J*VLA DRÖM DÅ????

Vad är det här? Visst jag kan med vara patetisk. Jag är oxå människa!!! Men hur ska någon ens lägga märke till en människa som antingen inte syns å gör sig synlig för någon alls eller bara sitter i sin egen pina och tycker allmänt synd om sig själv? Vem kliver fram till en sån människa? Vem ser en patetisk typ som antingen inte rör sig utanför gränserna eller sitter i ett hörn och gömmer sig? Vem vill möta en människa som baar ser problem i sitt liv och bara letar efter räddning?

Det är Ditt liv och ingen annans. Alla lever i en berg å dalbana, lycklig som olycklig. Men att rota sig i det man misstror är som att gräva sin grav. Eller tror Du att det kommer komma en räddare på en vit springare och lyfta upp dig bredvid och alla problem är över? Det finns alltid problem.. det finns alltid hinder. Det är aldrig perfekt 24timmar om dygnet, 7dagar i veckan, resten av ditt liv. ALDRIG!

Det enda du behöver göra är att lära dig leva med dig själv och göra det bästa för dig i nuet och förbereda för en framtid. Umgås, hitta på saker, sitt i soffan och var själv, krama på din familj och stötta dina vänner. Stanna aldrig i ensamheten, den förstör det där glittret i dina ögon. Låt aldrig någon behandla dig dåligt för det är du aldrig värd, och det får ditt inre att misstro den dagen du hittar rätt. Låt inte lätta tillflyktsvägar få din tid att gå förfort, stanna upp och var närvarande i nuet, för någon annanstans vill du inte vara. Du vill inte missa när det där som kommer äntligen händer.

 

Livet handlar inte bara om en sak! Det handlar om att faktiskt leva det...