Till dig
När han inte ens kunde ge mig en hint och du inte kunde ta det på sms. Jag förstod det. Jag ser det. Jag har vart där. Aldeles för länge. Och dina ord, din beskrivning... Du är så damaged snygging. Ända in i de djupaste delarna av ditt hjärta. Du har en bra bit kvar av vägen, vägen jag faktiskt trodde du hade lämnat. Vem lurar du mer än dig själv? Jag tror du faktiskt trodde på det själv en stud med. Men vad hände? Du var stark. Du var påväg.. Ensam men ändå påväg vidare. Nu? Dina ord var berättande, undanhållande, informerande och så himla tomma. Tomma och uppgivna. Besvikelse över dig, honom och alla andra. Funderingar blandade med förvirring i någon kamoflerad bubbla av säkerhet. Men ändå var du inte där. Du pratade utan att vara med på plats i det du sa. Varför vet jag inte. Och kanske inte du heller. Som en nykär svävar bort i lycka svävade du bort i det där bubblan byggd av det där jag inte kan sätta fingret på. Vad du fick ut av det och vad du tänker om framöver igentligen kommer jag aldrig få veta. För idag var alkoholångor och förvirring temat. Jag tycker så mycket om dig.. och det gör så ont varje gång. Ont i mig att jag inte kan ta smäll efter smäll åt dig. Han har sumpat min sista tro i er, det vet du. Och jag önskar jag kunde ge dig någon forma av pepp i frågan om honom.. det där som du fiskade efter fast vi båda vet. fast du inte vill. fast du vill. det där du vill. vad är det du vill?
Jag vet inte vad jag ska skriva mer. Det finns ingen medicin mot olycklig kärlek. Mot kärlek till någon som inte älskar tillbaka. Det finns inget i hela världen som kan stoppa en att göra dom dumma misstagen som man inte vill göra. Fast man vill. fast man inte ska. "ge aldrig upp om någon, mirakel händer varje dag" är så rätt och så fel i samma skopa. En dag kommer man till insikten. Jag hoppas du gör det! Du är så nära, men endå såå himla långt ifrån. En människa kan inte behandla en annan hur som helst. Det är bara att vinka bort dom färgglada fjärillarna som skymmer sikten och inse. Men att inse gör ont.. Varje dag måste man välja när man kliver upp ur sängen Var sann Var stark Håll huvudet högt Kämpa emot . För dom där små glimtarna man inte trodde man kunde leva utan, dom glimmar till på gömda ställen och isen smälter lite.. gång på gång. Om man inte har bestämt sig, utan lögner för sig själv och med sig själv som vittne, så är det aldrig slut. Han är fin, ni har era hemligheter och hans värme och lukt kommer tillbaka när du blundar. Men han är inte värd en enda uns av ditt hjärta, för som han behandlar dig betyder du egentligen ... egentligen.. du betyder för honom.. mm, du vet. Så lite så att han inte vill höra dig röst varje dag, sitta vid din sida helst varje dag, laga mat åt dig på fredagkvällar och bara finnas där för dig när du faktiskt behöver honom. Inte ens ta sig tid att svara på ett sms som säger att han lever. Leker med dig.
Det gör ont att erkänna sin oexistens i någon annans liv där allt verkar så riktigt. Så verkligt! Inse att man inte har någon kontroll och att det inte finns några krav från din sida och allt är på hans villkor, när det passar honom. Det gör ont att inse att allt bara är ett spel, allt som verkade så äkta.
Tror du inom dig att det faktiskt kan bli bra mellan er? Att ni kan ha ett liv tillsammans och få det bra? För är det inte trygghet, tillit och en vän för livet man söker? Som du söker? Tänk efter är du snäll.. hur ska du någonsin kunna lita på mannen som ringer dig på fyllan, pratar på som förr sen är han borta igen, tills nästa gång det är fest..
En dag kliver du bort från det där, jag tror på dig. Du är stark! Du måste bara se det själv.. Jag är ingen allvetare och jag har ingen aning alls egentligen. Det enda jag vet är att jag höll kvar i alla små hårstrån jag kunde, så gott jag kunde, under hela 2 patetiska år. Och efter det, gav jag honom nästan tillbaka sin plats som en av mina näsrmsta vänner någonsin. Men jag insåg, och fick en massa hjälp och stöttning med, att han inte ens är värld att se mig någonsin igen. Idag slipper jag honom. Äntligen! Belöning för kropp å själ..
Du vet, du kan och en dag kommer du göra det. Men du.. den dagen borde vart igår va?
/E
Kommentarer
Trackback
