ris i diskhon ovh inget på tallriken

Jag fattar inte att jag gav dig lillfingret när jag någonstans förstod du ville ha hela handen.
Jag tänker inte ändra mitt liv, släppa allt och bli en liten hund som sitter och väntar på dig, dag som natt. Aldrig! Det är nått du måste förtjäna. Måste visa mig vad du vill, jag måste lita på dig och jag måste känna och veta att jag har en plats. Nu? Nej nu är jag bara trött på att du lägger en skuld på mig och tar min energi.. jag har knappt åt mig själv efter mina vanliga prioriteringar. Jag kan ta att jag inte är allas stil i utseende, tänk eller personlighet. Men sluta upp med allt skitsnack och låt mig vara...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0