sängen ropar!
men det är flera timmar kvar innan jag får krypa ner och svimma där, som jag gör såfort jag lägger ner huvudet på kudden. dålig sömn, men hård. sen har det ju slagit helt slint på träningsfronten. visst tränar jag, men ångesten över lagsport är ju skrattretande. sjukt... jag som älskar dem. nu är det bara tömma huvudet på ett löppass i skogen eller en pw på någon timma som lockar. gymma på jobbet eller simma. kan jag bli tråkigare? jag menar, jag är tillfreds med att vara själv för en dag står han där eller funnits där hela tiden och så är man kär, eller så händer det inte men jag överlever endå. noll panik! är jag trött en fredag slår jag ner arslet i soffan och glor film, själv, och bara vilar. finns ingen jag måste kompromissa med.. bara jag och den tid jag har. läskigt... men hur tråkig får man bli?jag har nog gosat in mig i nått höst-tända ljus-film-må bra läge som tagit över. jag gillart!! och här om dagen tog det nästan 4timmar att se en film för jag pausa och dona med både det ena och det andra.Nåväl, nu åker träningskläderna på och så går jag till träningen snart. funkar inte mina nerver får jag väl vackert gå hem... svårare är det inte kan jag lova!kramar//E
Kommentarer
Trackback
