ElinLarsdotter

Egentligen handlar det om att få vara sig själv och känna att den man delar sin dag med är ärlig, kärleksfull och där med dig bara för att han inte vill vara någon annanstans. Tillit. Respekt. Kärlek.

Och en stor gnutta sprudlande fjortisfnittrig fjärills förälskelse.

Idag har jag blivit slagen i ansiktet med faktat att jag är anledningen till att en människa mår väldigt dåligt. Inte jag ensam. Men visst är jag en bit av kakan. Och jag hatar det. Om hon bara kunde berätta för mig hur hon känner på samma sätt som jag när vi gick på gymnasiet berättade om hur jag hade med honom, skulle jag utan minsta gnutta till dåligt samvete kunna skälla ut fanskapet efter noter. Jo, jag skulle ha ont i magen efter. Och absolut, otrolig ångest. Men det vore så värt det. Kanske inte för hennes skull, men för att han är ett svin och har betett sig så sen den dagen jag gick ifrån honom. Eller ja, tidigare än så antagligen eftersom jag faktiskt gav honom ringen och gick, efter alla gånger han hotat och slängt den efter mig. Efter att ha fått ta hand om en människa som inte kan prata om, förstå sig på eller ens handskas med sina egna känslor. 

Jag är inte perfekt. Jag är långt ifrån en förebild. Och jag har jättesvårt att släppa människor inpå. Men vill man kan man. Ge och ta. Va f*n, det lärde man sig i grundskolan!!!

Antingen älskar man en människa och lever sitt liv i gemenskap (eller vad man nu bestämmer) eller så lever man själv. Man får inte använda sin kärlek till att trycka ner varandra och såra. Om å om å om.. Man får inte!!!!

Och med det babblet måste jag nog lägga ner. Badvattnet börjar bli kallt och nått kanske jag ska göra idag? Isf diska, det är ett berg sen middagen med familjen :)

Ta hand om varandra där ute och er själva såklart. Ni är det viktigaste ni har ♡

//E